Gubbhyllan - det gamla schweizeriet

Gubbhyllan, som nu ligger vid foten av Skansens rulltrappa, är hämtad bara ett 100-tal meter därifrån. På Hasselbackens tomt byggde ”wärkmästaren wid Kungl. Arméns flottas Swänska Eskadre” Anders Lindström ett trähus på 1810-talet. Det blev stommen till den nuvarande Gubbhyllan. Lindström dog 1818 och stället övergick till krigskommisarien Henric Röslein. Han hade där ett ståndsmässigt sommarnöje fram till 1829 när han sålde alltsammans till traktören Pierre Bichard. Med Bichard börjar Hasselbackens första restaurangepok.

Bichard blir berömd för sina biffar. De prepareras med smör, rödlök, peppar och viras om med två köttbitar av sämre kvalitet. Allt halstras sedan över öppen eld. De yttre köttbitarna bränns men köttsaften tränger in i den inre biffen som serveras.

Med Wilhelm Davidson som ägare inträder Hasselbacken 1852 för gott i restaurationernas led. Gubbhyllan förses på 1850-talet med zinktak, en morisk frontespis och verandor i två våningar. 1872 får tillbyggnaden på gaveln sin slutliga form. Den kallas Parisersalongen efter den franska panoramatapet som är uppsatt där.

AMOR- OCH PSYCHETAPETEN

Panoramatapeten med sina motiv ur Amor- och Psyche-sagan har en lång historia. Efter teckningar av den franska konstnären Madère père skärs ungefär 1500 tryckstockar av trä. Med dem trycks tapetsviten för hand, första gången i Paris 1814 vid Dufours tapetfabrik. Stockarna används årtiondena igenom för nytryckningar tills de slutligen förstörs vid tyskarnas erövring av Paris under andra världskriget. Den tapetuppsättning som finns i Gubbhyllan har antagligen tryckts under 1900-talet.

SCHWEIZERIET

I Davidsons etablissemang ingår Gubbhyllan som ett schweizeri, vilket skylten över dörren ännu vittnar om. 1889 får skänkrummet på nedervåningen sitt nuvarande utseende med disk och den stora spegelskänken mot bakväggen, där huvudentrén är belägen i husets barndom.

I ett schweizeri serveras kaffe, te och choklad tillsammans med spritdrycker som likör och punsch. Ännu i början av 1900-talet går det åt bortåt 1000 halvor punsch en sommarsöndag.

När huset börjar kallas Gubbhyllan är det ingen som säkert vet. Först 1930 blir namnet officiellt. Då börjar Gubbhyllan drivas som en egen restaurang med fullständiga rättigheter. Det pågår till kärva tider stundar på 1950-talet. 1958 slutar Gubbhyllan att drivas som restaurang på Hasselbackens område. Huset står tomt och spöklikt tills det flyttas 1964 till Skansen för att återuppstå i sitt skick från omkring 1889.

KÄGELBANAN

Kägelspel är mycket populärt i Sverige under 1800-talet. Det är vanligt att krogar, värdshus, bruk och herrgårdar har en egen bana. Kägelbanan vid Gubbhyllan är en kopia av en kägelbana från 1800-talets mitt som finns i Gamla Linköping i Östergötland.

PARASOLLBÄNKEN

Parasollbänken i kinesisk stil stod ursprungligen intill Gubbhyllan vid Hasselbacken. Gubbhyllans parasollbänk är en enklare kopia av den bänk som fortfarande står kvar utanför Hasselbacken. Färgsättningen är utförd efter en akvarellerad ritning på en parasollbänk från 1845 i Nationalmuseets samling.

Idag fungerar Gubbhyllan som restaurang och lokal för Snus- och tändsticksmuseum.