Högloftet och Nyloftet

Skansens grundare Artur Hazelius tar initiativ till Högloftet och val av arkitekt. 1901 skriver arkitekten Karl Güettler till sina föräldrar i Oslo: ”Om Lördag var jeg på formiddagen på Skansen og talte med Doktor Hazelius om den stuen som jeg skal tegne.” 1925 uppför Güettler också annexet Nyloftet. Artur Hazelius dör i maj 1901 och hinner aldrig se Högloftet bli färdigt. Det blir hans son Gunnar Hazelius som tar över bygget och godkänner Güettlers ritningar.

Güettlers idé att göra Högloftet till en fornnordisk pastisch mitt bland alla autentiska byggnader ifrågasätts i samtiden av en och annan bedömare. Idag störs inte många av detta inslag av den nationalromantiska sekelskiftesarkitekturen. Güettler hämtar åtskillig inspiration från Skansen och spelar en framträdande roll i den nationalromantiska arkitekturvågen som uppstår efter sekelskiftet 1900.

Högloftet består av en tvåvåningslänga. Vinkelrätt mot denna står Nyloftet i samma stil. Fasaderna är klädda med träspån som behandlats med trätjära. Fasaddetaljer som pelare och fönsteromfattningar är målade i faluröd kulör. Fönstren är småspröjsade och blyinfattade.

Idag används Högloftet och Nyloftet som restaurang, festvåning och för konferenser i Skansenrestaurangers regi.