Jul i hus och gårdar

Promenera runt i våra juldoftande hus och gårdar, och upplev hur jularna var förr i tiden. Upplev pyntade granar, uppdukade julbord, julbak och andra svenska jultraditioner. Prata med våra kunniga museipedagoger – besöket blir sagolikt och spännande när föremål och traditioner kommer till liv!

Boktryckarbostaden – Upplev en annandag 1840.
Delsbogården – Kliv in i ett julfirande anno 1850.
Järnhandlarbostaden – 1930-talets järnhandlarfamilj julstökar, pyntar och firar. Julbak i köket 2–8 samt 16–22 dec.
Oktorpsgården – En julaftonskväll i Halland 1870.
Järnhandeln – Upptäck, och handla hem, det mesta som behövs för
en jul som på 1930-talet.
Kryddboden – Julkryddorna sprider en härlig doft som på 1840-talet.
Statarlängan – Statarfamiljen firar julen enkelt men högtidligt på
1920-talet.
Väla skola – Lärarfamiljen håller julgransplundring år 1910.

Dessutom håller flera av våra verkstäder öppet, se vilka som håller öppet i kalendariet.

Ladda ner en broschyr med mer information om vad som händer under julen på Skansen. (pdf)

Varför firar vi jul?

Dagens julfirande hämtar traditioner från alla tider. När vi höjer våra ölglas och önskar varandra God jul är det en obruten tradition ända från hednisk tid, även om det då var dryckeshorn som lyftes. Det kallades att dricka in julen.

Under katolsk medeltid infördes det kristna julfirandet i vårt land och firades under samma tid som den hedniska julen. Det var då vi började äta lutfisk som från början ingick i julfastan. Till julen hörde att man skulle vara extra snäll och givmild. Man hörde av sig till varandra på olika sätt med gåvor och hälsningar.

Vår tids längtan efter en gammaldags jul är en förening av det gamla bondesamhällets julfirande och den borgerliga julen i staden vid sekelskiftet. Det blir en blandning av julbrasor och julhalm, ett storslaget borgerligt julbord, praktfulla granar och mängder av julklappar. Många av våra jultraditioner är en förening av gamla svenska traditioner blandade med inslag från andra länder.

Julklappar, julgranar, jultomte och adventsstjärnor

Från 1700-talet har vi det första belägget för den klädda julgranen som kom från Tyskland och dök upp i herrgårdsmiljö där man hade utländska kontakter. Granen blev allmän under 1800-talets slut, och den julklappsutdelande jultomten, under 1900-talet. Jultomten är för övrigt en blandning av vår lilla gråklädda gårdstomte och den rödklädde St. Nikolaus. Tidigare hade framför allt julbocken, som stod för mycket julhyss i forna tiders bondesverige, varit anlitad om man hade någon julklappsutdelare överhuvudtaget.

1900-talet har gett oss både adventsljus, adventskalender, adventsstjärnor och adventsstakar, också de med tyskt påbrå, medan Kalle Anka kommer från USA och kalkonen och misteln har anglosaxiska anor.

Julmatens historia

Maten hör julen till, och så har det även sett ut historiskt. Men när blev egentligen julskinkan populär? Och var i landet åt man äggost?

Julen var den tid då man kunde få äta sig rejält mätt. Grisen och kalven slaktades så man fick färskt kött och kunde göra korvar och syltor till julbordet. Dopp i grytan kommer från att man lägger en rågskiva i det varma kokspadet. Det bakades bröd och kakor, bryggdes öl och kärnades smör och allt skulle dukas fram på det dignande julbordet.

Julskinka, Janssons frestelse och mer därtill

Lutfisken är en tradition som har sitt ursprung i att man under den katolska tiden fastade inför jul och istället åt fisk. Den torkade fisken blötlades på Anna-dagen den 9 december, därefter följer en procedur med lutning och avlutning som sammanlagt tar ca 14 dagar. Andra klassiker på julbordet går inte riktigt så långt tillbaka i tiden. Skinkan är en relativ nykomling i sammanhanget och blev populär på 1900-talet. Innan dess sparades skinkan, som var en fin del av grisen till senare på året. Istället åt man korv, sylta, grishuvud och grisfötter till jul. Köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse dök upp först på 1970-talets julbord.

Risgrynsgröt – en dansk delikatess

Risgrynsgröten var en delikatess eftersom ris var en importerad och dyr vara. Ris à la Malta med vanilj, socker och grädde gjorde risgröten till en tjusigare efterrätt på det borgerliga julbordet. Rätten kommer från Danmark där den heter Risalamande, och det i sin tur kommer från franskans Riz à l’amande – ris med mandel. En mandel i gröten kunde visa vem som skulle bli gift under året.

Julbord från norr till söder

Man har ätit olika typer av julmat i olika delar av landet och det avspeglar sig i de juldukningar som finns på Skansen. I Bohuslän var det vanligt med rödkål och äggost, på Gotland serverades saffranspannkaka, i Halland grönkål, i Skåne lutad ål, på Öland kroppkakor, i Östergötland bruna bönor och fläskkorv, i Uppland gädda, i Värmland hackkorv, i Västergötland grynkorv och i Delsbo ställdes kalvsteken fram på julbordet – för att nämna några exempel.

Upplev uppdukade julbord och historien kring matens betydelse för julen genom ett besök i våra hus och gårdar under december månad.