Missionshuset

I slutet av 1800-talet byggdes Missionshuset i Svenshult i en glänta i skogen. Den lilla församlingens medlemmar hade gått samman för att kunna bygga ett hus för andakt. Mark och timmer skänktes men man fick också ta ett lån för att kunna finansiera bygget.

I april 1898 påbörjades byggnationen och i december stod huset klart. Missionshuset byggdes för att rymma 75 personer men församlingen hade som mest cirka 30 medlemmar, de flesta torpare.

Folkrörelserna och frikyrkornas framväxt

Under 1800-talet skedde stora förändringar i Sverige, befolkningen ökade och industrialiseringen tog fart. Människor började flytta från landet till städerna men även utomlands. Många personer som emigrerade var fattiga men det fanns även de som flyttade för att fritt kunna utöva sin religion.

År 1858 hävdes konventikelplakatet, den förordning från 1726 som förbjöd bönemöten på andra platser än i kyrkan, och först då blev det tillåtet att samlas för religiösa sammankomster utanför svenska kyrkan. Från 1860 tilläts människor att lämna statskyrkan om de anslöt sig till ett annat kristet samfund. Det skulle dock dröja till 1951 innan Sverige fick religionsfrihet.

Från att den egna gården och kyrkan varit självklara för människors samhörighet uppstod behovet av nya former för gemenskap. Ur detta och en vilja att skapa demokratiska organisationer växte folkrörelser som arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen fram.

Missionsförbundet grundades 1878 och var en del av väckelserörelsen som bildade egna frikyrkor. Inom väckelserörelsen var det den egna väckelsen, den personliga tron, som stod i centrum. Frikyrkornas framväxt kan sägas spegla människors önskan att friare kunna läsa, tolka och utöva sin kristna tro. I frikyrkosamfunden var socialt arbete en viktig del och det fanns också en stark övertygelse om vikten av att missionera och sprida den kristna tron.

Gudstjänst, söndagsskola och årets fester

Missionsförsamlingen i Svenshult var en liten församling som inte hade råd att hålla sig med egen predikant. Varje söndag kockan 11 samlades man och en inbjuden predikant eller en medlem ur församlingen läste stycke ur bibeln. Bön och psalmsång var viktiga delar av gudstjänsten.

En söndag i månaden var det nattvard och då dukades ett nattvardsbord upp med vit duk och en kalk av nysilver. I stället för vin användes under några år ”god svänsk saft” eftersom det ofta var för besvärligt att få tag i nattvardsvinet.

I församlingen hade man även söndagsskola där barnen undervisades i den kristna tron. Två gånger om året var det fest för söndagsskolebarnen och på julfesten talade man om barnet i krubban, Guds stora gåva i juletid. Barnen bjöds på pepparkakor, stora vetekringlor och fick påsar med godis att ta med sig hem.

Församlingen hade också en syförening som samlades hemma hos varandra läste ur bibeln, sydde, stickade och drack kaffe. Deras alster såldes på auktion och var ett välkommet tillskott till församlingens kassa.

Målades pö om pö

Missionshuset timrades i en våning. När byggnaden invigdes 1898 hade församlingen inte haft råd att måla, varken ut- eller invändigt. Först 1912 målade medlemmarna Missionshuset med röd slamfärg, knutar och fönster blev vita.

Ett år senare påbörjades det invändiga måleriarbete som stod klart i april 1914. I huset finns en sal med läktare och ett litet kök. Salen är inredd med bänkar, podium med talarstol, orgel och en kamin.

Församlingen i Svenshults missionshus

I missionshuset fanns även en liten kammare på knappt fyra kvadratmeter där Lovisa Jakobsson bodde tillsammans med sin förlamade man. Lovisa, som var medlem i församlingen, hjälpte till vid gudstjänster och andra sammankomster. Hon eldade i kaminen så att salen blev varm och hon bakade och kokade kaffe.

Lovisa hjälpte också till i gårdarna vid skörd, slakt och byk. Det lilla rummet blev hennes hem till 1930-talet då hon avled efter en kortare tids sjukdom. Församlingen höll en särskild gudstjänst till minne av Lovisa.

Arbetaren Theodore Engholm var en drivande person i missionshusets tillkomst och församlingens sekreterare. Tack vare hans noggranna anteckningar finns uppgifter bevarade om församlingens verksamhet.

Hur Missionshuset kom till Skansen

Tanken på att flytta ett missionshus till Skansen hade pågått sedan 1950-talet. Ett missionshus kunde både berätta om en folkrörelse och vara ett komplement till Seglora kyrka.

År 1976 togs frågan upp på nytt och ett flertal hus diskuterades. Svenshults missionsförsamling hade upphört 1948 efter att medlemstalet minskat kraftigt. I april 1978 fick Skansen Missionshuset som gåva och byggnaden kunde flyttas till sin nya plats.