Vi använder kakor (cookies) för att förbättra, mäta och analysera användningen av webbplatsen samt för besöksstatistik och marknadsföring.

Koloniträdgårdarna

I slutet av 1800-talet tvingades många landsbygdsbor flytta in till städerna för att kunna försörja sig, men lönerna var låga och många fick inte hushållsekonomin att gå runt. Att kunna odla på en kolonilott innebar att många fick tillskott på matbordet.

  • Kolonirörelsen introducerades i Sverige vid förra sekelskiftet och bedrivs sedan dess i föreningsform där man tilldelar sina medlemmar lotter som man delat in marken i. De första svenska koloniföreningarna bildades i Landskrona på 1890-talet efter förebilder i Tyskland och Danmark, och till Stockholm kom de 1906. För en billig penning kunde stadsbor få tillgång till en kolonilott som både innebar möjlighet till rekreation och chans att dryga ut den skrala hushållskassan med egenhändigt odlade frukter, potatis, grönsaker och rotfrukter.

    På Skansen finns två koloniträdgårdar med stugor från 1920- och 1940-talet och här odlar man på samma sätt som i början av 1900-talet.

    Livet och planteringarna på 1920-talslotten

    På Skansens kolonilott med det lilla röda lusthuset möter vi 1920-talet. Bara några år tidigare har det varit svält i Sverige, potatiskravaller i Stockholm och skyhöga matpriser. All mark som går att odla ätbart på är uppodlad. Uppe på berget finns nästan inga möjligheter till odling, där växer det endast lite vårlökar i klippskrevorna.

    Intill farstukvisten står en blomlåda med den ettåriga slingerväxten krasse som slingrar sig upp med gröna blad och dekorativa gula, orange och röda blommor. Nedanför bergskanten intill staketet växer guldbollen som lyser upp med sina höga stänglar och gula bollar.

  • Kolonistugorna på Skansen. Foto: Marie Andersson

    Koloniträdgård på Skansen

  • Nedanför berget breder odlingsytan ut sig. Man hushåller med resurserna genom samplantering, mellan- och efterodling, jorden är inte bar någonstans under någon period av växtsäsongen. Man delar in odlingsytan i en treårig cirkulering där en tredjedel av jordytan gödslas varje år, och växterna flyttas med utgångspunkt i deras behov av näring.

    På så vis undviks jordtrötthet och risken för sjukdomar minimeras. Lotten är indelad i ett potatisland, en odlingsbädd samt friland med gurklist. Hela ytan grävs om på hösten, till våren mäts säng och land ut med snöre och de smala gångarna om 30 centimeter trampas upp. Det gäller att odla på så mycket yta som möjligt!

    Frukt, bär och grönsaker

    På lotten finns bland annat en frukt- och bärlist med ett Oranieäpple, päronet Esperence herre, rabarbersorterna Eriksdalslundens Victoria samt Tanto mindre. Det finns en svartvinbärsbuske, en krusbärsbuske samt några tuvor gräslök och ett stånd med jordärtskocka. Hallonlandet med sorten Hornet bildar en gräns mot grannen. Längs gången växer jordgubbar: sorten Abundance för sylt och ytterligare en sort för att äta direkt.

    I potatislandet odlas de tidiga sorterna Early Puritan samt Early Rose. I gurklisten finns Västeråsgurka. På friland växer bondbönor, krypbönor, rädisor, rättikor, blomkål, grönkål, vitkål, kålrötter. I odlingssängen växer morötter, sockerärter, spritärter, rödlök, rödbetor, palsternackor, persilja, spenat, dill, purjolök, steklök och rotselleri.

  • Visste du att...

    Båda Skansens kolonilotter kommer från Eriksdalslundens koloniträdgårdsförening, belägen vid Tantolunden på Södermalm i Stockholm, och är verksam än idag. Det hör till Stockholms första koloniföreningar som grundades 1906.

Hitta till koloniträdgårdarna