Om nyår

Nystart, omstart och fenomenet att utröna det kommande årets händelser – genom alla tider, olika kulturer och kalendersystem har årsskiftet markerat en övergång värd att fira. Men hur och varför firar vi nyår?

Spådomar om nyåret

I Sverige har 1 januari varit årets första dag sedan 1500-talet. Det är både en av kyrkans helgdagar och en folklig festsed, där flera av landets lokala traditioner fortlever. Detta i kombination med nytillkomna traditioner och internationella influenser har format det moderna nyårsfirandet.

Då som nu har den svenska nyårsnatten omgärdats av mystik och magi. Idag är vi vana vid att avlägga nyårslöften, ett begrepp från 1940-talets USA. Men traditionen att försöka påverka det kommande årets händelser kan spåras långt tillbaka i tiden, där olika spådomstekniker och ritualer funnits till hands.

Enligt en folksed gick man under nattetid årsgång för att utröna det nya året. Årsgångaren behövde förbereda sig på kommande tecken genom att fasta och tiga. Under fullständig tystnad skulle man sedan passera ett antal kyrkor och korsvägar, och se upp för den grisliknande besten Gloson som höll till på kyrkogården. Hade man klarat prövningen kunde man se och höra saker som siade om framtiden.

I bondesamhället blev det vanligt att stöpa bly eller tenn i vatten. Detta skapade olika former som kunde tolkas, där en båtliknande formation kunde tyda på en resa och formen av en krona som ett kommande giftermål.

Fest och vaka

Med tiden blev nyårsfirandet en festlighet och en tydligare social tillställning för sällskapskretsen, i kontrast till julen som familjehögtid. Fenomenet att nyårsvaka spred sig under 1800-talet från borgerlighetens baler och nyårsvisiter till alla samhällsklasser, när allt fler flyttade in till städerna.

Klockringning är en urgammal tradition och har haft många samhällsviktiga funktioner, som att varna för fara eller uppmärksamma något högtidligt. Klockringningen på nyårsnatten gick från att vara en sed i städerna, vidare ut till landsbygden. I Sveriges södra delar samlades byns ungdomar kring klocktornen och skyndade sig upp för att ringa i klockan. Var man först kunde man vänta sig den finaste skörden under nästkommande år. 1879 fick hela Sverige gemensam tid, och nu kunde hela svenska folket för första gången uppleva tolvslaget samtidigt.

Hela Sveriges tradition på Skansen

Redan 1893 hade Skansen klockringning på nyårsafton. År 1895 införde Skansens grundare Artur Hazelius en uppläsning av dikten Nyårsklockan i firandet. Den förste att utropa orden ”Ring, klocka ring” blev Nicklas Bergendahl som var anställd på det nyöppnade friluftsmuseet. År 1897 tillfrågades den unge teatereleven Anders de Wahl, ett uppdrag han åtog sig och fortsatte med fram till 1945.

Många generationer har samlats på Skansen, eller lyssnat in sig på nyårsfirandet i radio och TV. År 1928 blev diktuppläsningen hela Sveriges tradition när den för första gången sändes i radio.

Inne på Skansen skedde uppläsningen på Renberget och klockringningen i Skansens klockstaplar. Besökarna kunde se den ceremoniella tändningen av nyårsbålet och uppleva hur utsiktstornet Bredablick lystes upp av elektriska lampor formade som siffrorna i det nya årtalet.

Det moderna firandet på Skansen

Vid årsskiftet 1977–1978 uppenbarade sig Skansens nyårsfirande för första gången i TV-rutan. Tillsammans med Sveriges Radio hade man diskuterat fram ett firande i större skala och TV2 direktsände en ny, underhållande nyårsshow från restaurang Solliden, där bland annat Hjördis Pettersson, Tommy Körberg och Grynet Mollvig medverkade.

Snart tog sig firandet till Sollidenscenen och det idag välkända formatet med SVTs direktsändning etablerades. Härifrån kan man idag uppleva ett helt nyårsprogram med uppträdanden av välkända artister. Sedan 2013 utses årligen en ny person för det ärofyllda uppdraget att föra nationen in i det nya året med orden ”Ring, klocka ring”.