Djurvälfärd på Skansen

Allt vårt arbete med djur grundar sig på djurvälfärd. Det innebär att vi utifrån bästa tillgängliga kunskap, beprövad erfarenhet och vetenskapliga fakta, strävar efter att djurhållningen ska tillgodose djurens behov av att utföra sina artegna beteenden. Djuren ska inte lida brist på föda eller vatten, utsättas för sjukdomar, parasiter eller negativ stress. För att uppnå en god djurvälfärd ser vi till varje arts individuella behov gällande naturliga beteenden, djuranläggning, träning och berikning.

Djuranläggningar anpassade efter djurens behov

På Skansen har alla djur anpassade utrymmen efter deras olika behov. Vissa behöver ett större utrymme, andra vill kunna klättra, en del vill vara själva medan andra vill vara många tillsammans. Vi tittar på hur arten lever i det vilda och försöker sedan utforma hägnet så att det efterliknar detta.

Djurens utrymmen är byggda så att de själva kan välja att vara framme eller inte – därför kan det ibland se tomt ut i något hägn. Det kan upplevas lite tråkigt som gäst men det är otroligt viktigt för många av våra djur att ibland kunna gå till en avskild plats om de vill.

Skansens djuranläggningar följer de lagkrav som finns, vilket bland annat innebär tillräckligt utrymme för att röra sig fritt, skydd mot väder och vind, inkräktare, skadedjur, rovdjur samt fysiska skador. För fall som, exempelvis köldkänsliga djur eller djur som går i dvala, anpassas temperaturen efter djurens behov. Anläggningarna är även utformade för att djuren inte ska utsättas för sjukdomar eller parasiter.

Professionell personal med djurens välfärd i fokus

Skansens djur sköts av personal som har minst en treårig djurvårdarutbildning samt erfarenhet av att sköta och värna djurens välfärd. Vi har en zoolog och en veterinär som kontinuerligt arbetar med vår personal och djuren. Skansen arbetar dagligen med miljöberikning och beteendeträning av djuren samt följer varje djurindivids beteende och hälsa. Vi har väl utarbetade skötselplaner och foderstater. Större beslut och viktiga åtgärder för att ytterligare förbättra djurvälfärden fattas alltid gemensamt av Skansens ansvariga chefer, ansvariga djurvårdare samt zoolog och veterinär. Det är professionella och engagerade djurvårdare som sköter om Skansens djur. Vi har även ett stort nära nätverk med kollegor på andra djurparker, både nationellt och internationellt, där vi delar kunskap och erfarenheter om djurhållning och djurhantering i djurpark.

Begränsad besökarinteraktion

Vi erbjuder inte klappning eller matning av djur för våra gäster. Det är för att djuren ska må bra och inte bli stressade och för att inte heller riskera att sprida sjukdomar till eller från våra djur. På Lill-Skansen har vi en kontakthage med får. När den är öppen kan du komma nära och klappa djuren där. Kontakthagen är alltid bemannad med en djurvårdare och fåren kan själva välja om de vill vara där eller i deras egen hage.

Berikning centralt i arbetet

Beteendeberikning och miljöberikning är prioriterat och centralt i vårt arbete med djuren för att skapa en god djurvälfärd för alla djurgrupper och djurindivider med syfte att de ska kunna få utlopp för naturliga beteenden, valmöjligheter och kontroll över sin omgivning.

Skansen tar alltid djurens biologi i beaktande då vi utformar djurens berikningsprogram och Skansens zoolog arbetar kontinuerligt med våra djur och personal – på Skansen är alla som arbetar med att ta hand om djuren utbildade djurvårdare.

Miljöberikning innebär att vi mentalt och fysiskt stimulera djuren, främst genom ändringar i djurens miljö, även om det också kan ta en mängd andra former. Berikningstekniker kan involvera användning av doft, ljud, nya objekt och föremål som kräver manipulering. Ett exempel på berikning kan vara att gömma mat i djurets hägn för att stimulera dess naturliga födosöksbeteende nämligen att aktivt leta efter mat. För de djurarter där det är befogat använder vi berikningsscheman.

Träning med positiv förstärkning

För att må bra tränas flera av djuren och det kan innebära att få utforska och leka med olika leksaker, att få leta lite extra efter mat och att ha en miljö som är speciellt bra just för det djuret. Träning är också ett sätt som möjliggör att våra djurvårdare kan hantera ett djur utan att stressa det, till exempel om en veterinär ska undersöka djuret, vilket är oerhört viktigt framför allt för våra djur men också för våra djurvårdare.

Träning gör det möjligt för djuren att frivilligt delta i sin egen veterinärvård. Träning ger också djuren möjligheten att göra aktiva val i dagliga rutiner, vilket ger dem kontroll över den egna situationen. Träningspass som är komplexa och tidskrävande ger också djuren möjlighet att lösa problem och erbjuder mental stimulans.

Para sig och föda ungar – en viktig del av djurens naturliga beteende

En av de allra starkaste drivkrafterna för djur är reproduktion. Att tillhandahålla detta är därför mycket viktigt och en naturlig del i djurparkernas verksamhet som medför ett stort välbefinnande för djuren. Våra djur lever ofta i par där reproduktion är en stor del av det naturliga beteendet. Avel är dessutom en förutsättning för att upprätthålla en god genetisk variation hos olika arter. Det i sin tur är nödvändigt för att bedriva de internationella bevarandeprojekt som djurparkerna är knutna till. En genetisk variation är även viktig för att alla djur som hålls i små djurparkspopulationer fortsättningsvis ska vara friska och sunda.

Avlivning

Det är aldrig lätt att fatta ett beslut om att avliva djur och det är alltid den sista alternativa vägen att välja. Skansen anser dock inte att avlivning är dålig djurvälfärd, det är mycket värre om djur fick självdö av ålder eller att våra djur inte skulle ha möjlighet att föröka sig. När ett djur självdör har det ofta föregåtts av en lång tids lidande, något som strider mot djurskyddslagstiftningen.

På grund av en god djurvälfärd föds ofta många ungar i en djurpark och överlevnaden är mycket högre än i naturen. Överlevnaden för vuxna djur är även den extremt hög i djurparker. Fler djur lever alltså längre i en djurpark vilket innebär att fullt friska djur ibland måste avlivas.

Skansen avlivar inte djurungar, utan de som en del av deras naturliga beteenden går kvar tillsammans med föräldradjuret så länge som de skulle ha gjort i naturen.

Målsättningen att de djur som föds i djurparken ska gå vidare till andra djurparker som lever upp till t.ex. EAZAs och SDFs regler, stadgar och etiska riktlinje. Det händer att vi är tvungna att avliva djur, som till exempel vildsvin som får många avkommor med hög överlevnad.

Djurvälfärd i djurparken och det vilda

Djurparkskritiker menar att djur i naturen har det bättre än djur i djurpark men djur i naturen påverkas även de negativt av en rad omvärldsfaktorer. Idag finns forskning som visar att djurparksdjur har lägre nivåer av stresshormon än vilda djur (ref. 1, 2, 3, 4). Dessutom visar ett flertal sentida undersökningar (ref. 5) att djur i djurpark har bättre fysiologiska mätvärden och bättre livshistorieparametrar som förmåga att få ungar, fler och tyngre ungar, bättre tillväxt och längre liv jämfört med vilda djur av samma art.

Djur i natur måste t ex varje dag söka föda som ofta är begränsad, undvika rovdjur, stå emot parasiter och utsättas för sjukdomar som i sin tur leder till höga nivåer av negativ stress. 100 000-tals djur dör i förtid på grund av dessa faktorer varje år. Dessa negativa faktorer är minimerade i en djurpark där det finns tillgång till föda, kvalitet på födan är bättre, parasiter är kontrollerade och stress från rovdjur är inte förekommande. En björn i skogen kan inte få hjälp av en tandläkare och inte heller kan en veterinär kallas in om det skulle uppstå komplikationer när en älg föder ungar. Djur i naturen rör sig inte över stora områden för skojs skull utan för att de måste. Har de möjlighet gör de vad de kan för att spara på energi.