Apoteket

I apoteket fanns uppseendeväckande föremål som hängts upp för att visa att här kunde man handla exotiska läkemedel från hela världen. En uppstoppad krokodil samsades med burkar med den spanska flugan och äkta mumiepulver. Det fanns gott om medicinalväxter som både odlades i apotekarens trädgård och som plockades vilt. De verksamma substanserna i växter, mineraler och djurdelar utvanns för att göra mediciner som skulle bota sjukdomar och åkommor. Att handla på apoteket kunde bli en dyr affär och var därmed något som långt ifrån alla hade råd med. 

Under 1600- och 1700-talet skedde stora framsteg inom naturvetenskapen. Flera svenskar hade blivit världskända genom sina upptäckter, som botanikern Carl von Linné och kemisten Carl Wilhelm Schelee. Tidens vetenskapliga fynd och metoder blev snabbt en viktig grundsten för det medicinska området. 

För att bli apotekare krävdes både praktisk utbildning och undervisning i botanik, läran om växter. Apotekaren hade både lärlingar och gesäller som hjälpte honom i arbetet, ett system som liknade hantverkarnas skråväsende. Lärlingen utförde de enklaste sysslorna och det var inte ovanligt att lärpojkar sov på sin arbetsplats, något som var praktiskt eftersom apoteken i regel höll nattöppet under 1700- och 1800-talet.  

Vetenskaplig medicin och folklig läkekonst

Apoteken verkade inom den så kallade skolmedicinen, den vetenskapliga medicinska läran. Man använde sig av facklitteratur och den svenska farmakopén som beskrev hur preparat skulle tillredas. Det förkom även att man arbetade enligt folkmedicinen, en folklig läkekonst vars uråldriga ursprung gick bortom den vetenskapliga läran. Här fanns inslag av övernaturlighet och ärvd erfarenhet mellan generationer med tankar som att ”lika botar lika”.

Apoteken kunde därför sälja läkemedel som daggmaskolja; om den som besvärades av stela leder smorde sig med oljan kunde man bli lika rörlig och smidig som daggmasken. Men både skolmedicinen och folkmedicinen delade kunskaper om medicinalväxter, digitalis var bra för hjärtproblem och valeriana skulle lugna den orolige. 

Apotekens utformning

Ett apotek var indelat i tre rum med egna funktioner. Det första rummet kallades officinen, det rum som kunderna klev in i från gatan. Här fanns lådor och porslinskannor med olika verksamma medel. Mitt i rummet fanns en receptur, apotekarens arbetsplats för att tillreda olika recept. För att tillverka piller behövde verksamma ämnen pulveriseras i en mortel och sedan blandas med en bindande vätska. Med en pillerkam skar apotekarna massan till jämnstora bitar som sedan trillades runda under en pillertrissa, ett runt verktyg format som ett burklock.   

Innanför officinen fanns laboratoriet med mortlar, kraftiga pressar och en ugn. Redskapen utvann verksamma substanser ur olika växter och djurdelar. I det innersta rummet, materialkammaren, förvarades större mängder torkade växter. Här kunde man hitta blåbär mot diarré, kardemumma som användes mot hosta och ”helvetesfrön” som var en sorts kummin ansågs ha livgivande egenskaper.  

Sjukdomar, läkemedel och apotek genom tiderna

Synen på vad sjukdomar beror på har förändrats över tid, både utifrån vetenskapens framsteg och andra samhälleliga faktorer. Fram till andra halvan av 1800-talet ansågs sjukdom bero på obalans mellan kroppsvätskorna (humoralpatologin), dålig luft (miasmateorin) och himlakropparnas positioner (medicinsk astrologi) jämfört med idag då sjukdomar i huvudsak anses ha en biomedicinsk förklaringsmodell. 

Apotekens utbud av läkemedel har, med några få undantag, helt bytts ut. Läkemedel som visade sig vara overksamma, och i många fall rent skadliga, används inte längre. Bland de som är kvar från äldre tider har aktiva komponenter i flera fall renats fram, eller gjorts mer aktiva och mindre skadliga, på kemisk väg.  

Dagens apotekare

Yrkesrollen för apotekare på apotek har gått från att bestå av tillverkning och försäljning av läkemedel, till att försälja och expediera utlämning av läkemedel tillsammans med information om läkemedlet. Hantverkskunnandet med att tillverka läkemedel har helt försvunnit från apotek för att i huvudsak ske industriellt inom läkemedelsindustrin, där apotekare också arbetar. 

Apotek Kronan på Skansen

Skansens Apotek Kronan är en rekonstruktion av ett apotek från 1700-talets slut och har utformats utifrån bouppteckningar och bilder från tiden. Inredningen i officinen kommer från Drottningholms slottsapotek utanför Stockholm, där disken i rummet är en kopia från ett apotek i Medevi.

Hyllinredningen med lådor inne i materialkammaren kommer från Carl Wilhelm Scheeles apotek i Köping och är troligen från tidigt 1700-tal, då Scheele köpte ett äldre apotek. Några av de större lådorna kommer från Apotek Enhörningen i Stockholm.   

Om byggnaden  

Apoteket ligger i samma byggnad som Kafé Petissan. Det timrade huset byggdes troligen under slutet av 1600-talet och var ursprungligen placerat på Drottninggatan i Stockholm, invid Observatorielunden. Byggnaden var en del av Schefflerska palatset som senare kom att kallas för Spökslottet. Huset fungerade ursprungligen som bostad och under slutet av 1800-taletet öppnade ett kafé i dess högra del.

Kaféet var populärt bland studenter och namnet Petit Kafé blev i folkmun Petissan. 1907 ville Stockholms högskola bygga ett större hus på tomten och byggnaden flyttades till Skansen. Den placerades först på nedre Solliden, för att sedan flyttas till sin nuvarande plats i stadskvarteret år 1931.