Ekshäradsgården

På 1860-talet bodde häradsdomare Per Larsson och hans familj på Ekshäradsgården. Huset användes både som bostad och tingslokal, där tinget hölls några gånger om året och behandlade ärenden som fylleri, förtal och ekonomiska tvister.

  • Fakta
    Ursprung:

    Norra Skoga, Ekshärads socken, Värmland

    Byggår:

    1820-tal

    Uppförd på Skansen:

    1952–1953

    Byggnadsskick:

    Timmerstomme klädd med stående panel, taket klätt med skiffer

  • Ekshäradsgården byggdes på 1820-talet av länsmannen Olof Pallin. Gården, som fungerande som bondgård, var det första tvåvåningshuset i bygden och fick smeknamnet ”Herrgårn” på grund av sitt påkostade utseende och länsmannens sociala status. På nedervåningen fanns det som skulle komma att bli en tingssal samt rum för familjen, medan övervåningen innehöll flera festsalar. Vid festligheter kunde bybor som inte var bjudna stå i dörren och beundra den påkostade inredningen och de vackra kläderna, vilket gav dem en inblick i nya influenser.

    Att det var en stor och välbärgad gård framgår av den bouppteckning från 1833 som gjordes efter Pallins hustru Ragnild. Förutom byggnader redovisas djurbesättningen: åtta hästar, två föl, tjugosju nötkreatur, fem får, sju getter, nio höns, en tupp, två ankor och sju grisar. Endast boningshuset finns på Skansen, men till gården hörde även ladugård, bastu, bodar, stall och lador.

  • Upplev på plats!

    Mellan den 7 september–27 oktober 2024 flyttar utställningen Vuoi ihán – samisk samtidskonst in i Ekshäradsgården.

  • Här fick häradsrätten en tingssal

    När särskilda tingshus saknades kunde tinget hållas i en bostad, som Ekshäradsgården, vilken fungerade som tingslokal mellan 1828 och 1889. Tingssalen var inredd med ett stort ovalt bord, där häradsdomaren och de 12 nämndemännen satt. Åhörarna hade plats längs väggarna. På bordet låg en bibel som användes vid edsavläggelser. Ting hölls två till tre gånger om året, på sommaren, hösten och vintern. Ärendena rörde bland annat ekonomiska tvister, skulder, arvskiften, testamenten, fylleri och olovlig brännvinsförsäljning. Nämndemännen valdes bland bönderna i området.

    Familjen Larsson flyttar in

    På 1860-talet flyttade Per Larsson, hans fru Ingjerd Sonidsdotter och deras barn in i huset. Per var häradsdomare men även bonde, då det inte gick att försörja sig enbart på domaruppdraget. Familjen bodde i några rum på bottenvåningen. Köket var utrustat med en stor spis och en kärlhylla med keramikfat, tenntallrikar och porslin, medan grytor i gjutjärn och koppar stod under hyllan. Sovplatserna värmdes upp av kakelugnar och rörspisar.

    När Per och Ingjerd avled övertogs huset av deras barnbarn Per Jonsson, som var skräddare. På övervåningen inrättades ett skrädderi och den gamla tingssalen gjordes om till kök. Efter att Per Jonsson flyttade från Ekshäradsgården 1945 stod huset tomt och blev med tiden slitet och snabbt omodernt.

    När gården skänktes till Skansen

    På 1940-talet kontaktades Skansen av Wermländska Sällskapet, som önskade att en större gård från Värmland skulle finnas på museet. År 1949 anordnades Värmlandsdagar på Skansen och överskottet från intäkterna blev startkapital för projektet. Huset från Ekshärad, som då stod tomt, skänktes till Skansen av föreningen.

    Andreas Lindbom, en styrelseman för Skansen, beskrev flytten som ett projekt fyllt med entusiasm och offervilja. Sju järnvägsvagnar och billaster motsvarande ytterligare tre järnvägsvagnar transporterade allt byggnadsmaterial, tack vare ett avtal med SJ om fria transporter. Vid återuppförandet på Skansen byttes skadade timmerdelar ut och modernare tapeter ersattes med kopior av de gamla limfärgsmålade papptapeterna.

    Möbleringen baserades på bouppteckningar och intervjuer med personer från trakten, samt de få föremål som hade följt med huset. Även några av Per Larssons tillhörigheter, så som fickspegel, plånbok och böcker, skänktes till Skansen. Övervåningen inreddes med ett modernt kök för sammankomster. År 1954 invigdes Ekshäradsgården av statsminister Tage Erlander.

    Fördjupning om byggnadsskick

    Ekshäradsgården byggdes på 1820-talet i grovt timmer med två våningar och stående lockpanel. Ursprungligen hade huset ett flackare tak täckt med torv. När huset fick sitt nuvarande utseende under 1850-talet förstärktes takstolarna och taket fick ett brantare fall, täckt med glimmerskiffer från Glava stenbrott nära Arvika. Skiffrets vikt uppskattas till 16 ton.

Julbord i Ekshäradsgårdens kök. Foto: Marie Andersson

Luciafirande i Ekshäradsgården. Okänt årtal. Foto: André och Irène Reisz / Nordiska museet (CC BY-NC-ND)

Julbakning i Ekshäradsgården. Okänt årtal. Foto: André och Irène Reisz / Nordiska museet (CC BY-NC-ND)

  • Tillgänglighet

    Tillgängligheten är begränsad av en hög trappa

Här hittar du Ekshäradsgården