Järnhandlarbostaden

Det var stor skillnad hur man bodde på landet och i staden på 1930-talet.  I sin bok ”Lort-Sverige” (1938) beskrev Lubbe Nordström hur de fattiga på landsbygden kunde bo i dragiga hem med bara ett rum.

I Järnhandlarbostaden, som visar hur ett hem i en mellanstor stad kunde se ut, var levnadsförhållandena betydligt bättre. Varje rum värmdes av en radiator (ett slags element) och de gamla kakelugnarna behövdes inte längre. Elektrisk belysning fanns i alla rum och i köket fanns både rinnande vatten och diskho.

Konserver, rotsaker och andra matvaror förvarades i ett stort kallskafferi. Mjölk och grädde som behövde stå kallare förvarades i isskåpet i hallen. Isskåpet, en föregångare till dagens kylskåp, var ett träskåp av märket ”Norden” som kyldes av smältvattnet från ett isblock. Isen levererades varje vecka av en iskarl.

Husmodersrörelsen och dammsugaren

På 1930-talet hade kvinnor fler möjligheter till ett självständigt liv än generationen innan dem. Både flickor och pojkar gick i folkskola och fick börja ett yrkesliv.

Däremot förväntades det ofta att kvinnan skulle bli hemmafru och mannen stå för försörjningen efter giftermålet. 1939 blev det förbjudet att avskeda en kvinna på grund av att hon blev gravid eller gifte sig.

En duktig husmor hade fullt upp med att ta hand om hemmet. Alla måltider skulle lagas, hemmet skulle vara rent och prydligt, kläderna välvårdade och skafferiet välfyllt. Både böcker och tidningar gav tips på allt från frisyrer till maträtter och servettvikningar.

För att stärka kvinnorna i deras roll som husmor fanns husmodersrörelsen som lyfte fram hushållssysslor som arbete. Husmodersrörelsen välkomnade tekniska lösningar som underlättade hemarbetet, som dammsugaren. I Järnhandlarbostadens städskåp står en dammsugare av märket Elektrolux (idag Electrolux) som kom bli en trotjänare i många hem.

Funktionalismen och vardagsrummets uppkomst

I samband med Stockholmsutställningen 1930 slog funktionalismen igenom som stil i Sverige. Det syns i Järnhandlarbostadens kök där luckorna på köksskåpen är släta och utan onödiga lister som behövde dammtorkas. Funktionalismen strävade efter funktion och syfte, det praktiska ansågs vackert.

Med funktionalismen kom också idéer om att hela hemmet skulle levas i. Salen, som tidigare bara använts på söndagar och högtidsdagar, skulle nu användas varje dag och rummet började därför att kallas vardagsrum.

I Järnhandlarbostadens vardagsrum står ett matbord med stolar, en soffa och soffbord i betsat trä. En låg bokhylla har fyllts med uppslagsverk och billighetsromaner och bredvid soffan står radion som sände både nyheter, morgongymnastik och morgonandakt.

Rekonstruktion av ett hem på 1930-talet

Runt 1930-talet hade Skansen börjat bygga ett kvarter med byggnader från staden. Vid sekelskiftet 2000 beslutade man sig för att Stadskvarteren skulle byggas ut med en järnhandel. Ur det projektet uppkom idén om att även bygga en bostad till järnhandlaren och hans familj.

Inredningen i Järnhandlarbostaden är en rekonstruktion som visar ett modernt hem på 1930-talet. Förlagan till huset byggdes dock redan 1879-1880 och hemmet har därför äldre karaktärsdrag som hög takhöjd och kakelugnar. Alla föremål i bostaden är från 1930-talet eller äldre.