Kyrkstöten såg till att alla uppförde sig
Gudstjänsten varade i flera timmar och det förekom både bråk och fylleri. Till sin hjälp hade prästen kyrkstöten, en person som höll ordning i kyrkan. Kyrkstöten hade en lång käpp som han stötte i golvet eller petade till personer som hade somnat med. Han såg också till att mössor och andra huvudbonader inte hängdes upp på ljuskronor och tavlor.
Efter predikan och bönen läste prästen upp olika kungörelser. De kunde handla om att det var viktigt att vaccinera sig, brottslingar som efterlystes, att kungen var utomlands, att det var bra att odla potatis eller kommande auktioner. På detta sätt kunde kungen och länsstyrelsen få ut information till landets alla invånare. Vissa förordningar lästes upp flera gånger så att ingen skulle kunna skylla på att de inte hade hört dem.
Skräcken inför skamstocken
En person som drömts för ett brott uteslöts också ur församlingen. För att åter få bli medlem skulle man först erkänna sin skuld, sedan visa ånger samt lova bot och bättring.
Utanför Seglora kyrka står en skamstock som kunde användas om en person hade dömts för stöld. Brottslingen fick sitta med fötterna, och ibland händerna, i stocken medan församlingsmedlemmarna passerade. Att använda sig av skamstraff skulle också verka avskräckande, ingen ville hängas ut på det här sättet.
Takmålningar från 1735
Seglora kyrka byggdes på en plats där det tidigare legat två äldre kyrkor. Den senare av dessa revs 1729 och den kyrka som ni idag kan uppleva på Skansen började byggas på samma plats. En del av det gamla timret, liksom predikstolen och altartavlan, återanvändes i kyrkan.
På 1780-talet byggde man till sakristian och klocktornet. De ursprungliga kyrkklockorna finns inte kvar utan är ersatta med två klockor från Värings kyrka i Västergötland, den större är från 1300-talet och den mindre gjöts år 1759.
Kyrkans tak och väggar är klädda med ekspån som tjärats i en röd nyans. Spånet bildar mönster av rombiska rutor.
Invändigt är Seglora kyrka rikligt bemålad. Det välvda brädtaket har målningar från 1735 av göteborgsmålaren Sven Wernberg. Med början över koret kan man följa scener ur Jesu liv, ordnade i en följd medsols runt taket. Mitt i taket finns symbolen för Guds allseende öga: en ljusröd triangel med namnet Jahve i hebreisk skrift.
Kyrkogården är anlagd med delar av kyrkogården i Seglora som förebild. Muren är uppförd av gnejs från orten. På kyrkogården finns tre gravstenar från Seglora och fyra kors från Rackeby kyrka i Västergötland men ingen egentlig grav.
