- Se och göra
- Friluftsmuseum
- Trädgårdar
- Skogaholms äppelodlingar
Skogaholms äppelodlingar
-
Fruktodlingen i Sverige har gamla anor. Under 1600-talet anlade adeln stora fruktodlingar på sina egendomar, och soldaterna tog med sig odlingskunskaper och nya fruktsorter till Sverige från krigstågen på kontinenten.
Svensk äppelodling genom tiderna
År 1709 skulle visa sig bli ett svårt år i för svenska odlingar. Den ovanligt kalla och bistra vintern gjorde att så gott som alla fruktträd förstördes. För att nyanlägga de förlorade fruktträdgårdarna köpte man på herrgårdar och egendomar in många träd från utlandet, men man tog också vara på de träd som överlevt och förökade dessa.
Det var först nu, i början av 1700-talet, som det blev vanligt att nämna olika äppelsorter vid namn. Vackert klingande namn som Sommar-calville, Archangelska, Renaittes jaunes, Pigeons rouges och Muscoviske ger alla ledtrådar till de importerade sorternas ursprung. Vid de större godsen var det inte ovanligt att ha 40–50 olika äppelsorter i sin fruktträdgård. Långt in på 1900-talet var just herrgårdarna de främsta producenterna av både frukt och fruktträd för såväl försäljning som eget bruk.
-
Äppelblom på Skansen
-
Under 1800-talet kom också hushållningssällskap, trädgårdsskolor och trädgårdsföreningar att bidra till kunskap och spridning av olika fruktsorter. Det gavs nu ut flera pomologier – ofta vackert illustrerade beskrivningar av olika fruktsorter. Som den mest betydelsefulla räknas Olof Enroths ”Handbok i Svensk Pomologi” som utkom 1864–66 i två band och där han redan i förordet lyfter fram fruktodlingens stora betydelse: ”Ett folk utan ädlare frukter, utan behof däraf, utan kännedom därom, är ett rått folk”.
Kring sekelskiftet 1900 räknar man med att det fanns omkring 500 olika äppelsorter i Sverige. Efter andra världskriget hade dock antalet sorter som salufördes i handeln minskat betydligt och det kunde vara svårt att hitta äldre sorter i vanliga trädgårdsbutiker.
Intresset för de gamla, kulturhistoriska sorterna har dock ökat under de senaste decennierna, bland annat med hjälp av POM – Programmet för odlad mångfald. I klonarkiv och friluftsmuseer runt om i landet bevaras många av de gamla sorterna för framtiden.
-
Äppelsorter i Skogaholms trädgård
I Skogaholms trädgård finns en mängd äppelsorter bevarade. Vissa sorter har flera namn, det vanligast förekommande står först.
Borgherre/Bullerhus
Mycket gammal sort som enligt Olof Eneroth härstammar från Sachsen. Odlad i Sverige sedan 1700-talet, möjligen även tidigare. Härdigt, starkväxande och fritt från sjukdomar. Äpplena mognar i november och kan förvaras till februari. Smaken är syrlig och frukten lämpar sig bäst som hushållsäpple.
Danzigsäpple/Kantäpple/Vinterkalvill/Farosäpple
Sorten var under 1700-talet spridd i både Holland och Tyskland. Ursprunget är okänt men troligtvis tyskt. Odlad i Sverige sedan början av 1800-talet. Äpplena mognar i december och kan förvaras till februari. Smaken är sötsyrlig och har god arom.
Frösåker
Har fått namn efter Frösåkers egendom i Västmanland där pomologen Olof Eneroth hittade detta äpple i mitten av 1800-talet. Friskt och lättodlat träd. Frukten mognar i oktober och kan förvaras till januari. Smaken är ganska söt med svag syrlighet och god arom.
Gravensteiner
Osäker härkomst men möjligen från hemförd till slottet Graasten i Slesvig, Danmark, från Italien under slutet av 1600-talet. Starkväxande träd som får frukt sent och som kan drabbas hårt av skorv. Äpplena mognar i november och håller några månader. Mycket fin smak och bra som dessertäpple.
Kesäter
Namnet kommer från Kesäters gård i Sörmland. Odlades mycket i Sverige på 1800-talet men försvann allt mer ur odling eftersom äpplena är förhållandevis små. Trädet är härdigt och rikbärande men svagväxande. Frukten mognar i januari och håller 2–3 månader. Smaken är medelsyrlig med ganska god arom.
Mecklenburger Kungsäpple
Sorten kommer från Mecklenburg där den odlats länge. När den kom till Sverige är okänt, men den har odlats särskilt mycket i Blekinge och Urshult i Småland. Trädet är härdigt och frukten mognar i december och håller sig 2–3 månader. Smaken är söt, något fadd och med svag syra.
Menigasker
Sorten kommer från ett gammalt kärnstamträd som vuxit vid ett sergeantboställe i byn Menigasker i Askers socken, Närke. Några gamla träd finns kvar i Närke och Sörmland. Sorten är härdig, växer kraftigt och börjar bära frukt tidigt. Frukten mognar i december–januari och håller några månader. Fruktköttet är saftigt men smaken är egendomlig och gör att äpplet inte är lämpligt som bordsfrukt.
Prinsessäpple/Princess Noble/Atlantäpple
Gammal sort vars ursprung är okänt. Odlades i Tyskland under 1700-talet och var i Sverige mest spridd i Skåne och Göteborgstrakten. Trädet är härdigt och motståndskraftigt mot sjukdomar men växer långsamt. Äpplena mognar i december och kan förvaras till februari–mars. Frukten är saftig och söt med svag syrlighet och med en aning kanelsmak. Används som bordsfrukt.
Rossvik
Okänt ursprung men det äldsta kända trädet fanns vid Rossviks gård, söder om Eskilstuna, där det växt sedan början av 1800-talet. Mest spritt i mellersta Sverige och förökades ända in på 1950-talet av Uppsala läns plantskola. Trädet är härdigt och starkväxande med hög krona. Frukten mognar i januari och håller till april–maj. Smaken är svagt syrlig, söt och aromatisk.
Röd Astrakan
Omnämns första gången i Sverige 1780 men har troligtvis funnits i odling långt tidigare. Trots namnet har det inte något nära släktskap med vit astrakan. Äpplet har antagits vara av svenskt ursprung och sorten exporterades 1816 till England där det uppmärksammades som ett mycket vackert och smakligt äpple. Det har varit ganska allmänt spritt över hela landet. Trädet är kraftigt och mycket mottagligt för svampsjukdomar. Frukten mognar i september och bör ätas omgående.
Rött järnäpple/Årsäpple
Okänd härkomst men har troligtvis funnits i Sverige mycket länge, möjligen redan på 1500-talet. Det har också funnits i odling mycket länge i Tyskland, där det bland annat använts som plantering utmed vägar eftersom frukten sitter ganska fast på träden. Trädet är härdigt och friskt och växer bra även på sämre marker. Frukten mognar framåt våren och är ätbart på våren och sommaren och har en söt men något fadd smak.
Sommarkaneläpple
Okänd härkomst och svår att sortbestämma. Beskriven första gången i slutet av 1800-talet. Trädet är litet och mycket härdigt. Frukten mognar i början av september och håller sig några veckor. Äpplet är mycket saftigt och har god smak.
Vit Astrakan
En mycket gammal äppelsort som förr hörde till de vanligast odlade i Mellansverige. Har ansetts vara av ryskt ursprung men detta är osäkert. Sorten utvecklas bäst i norra delen av landet. Trädet är härdigt men svagväxande och kan lätt drabbas av svampsjukdomar. Frukten mognar i slutet av augusti–början av september och kan sitta kvar på trädet för att skördas efterhand. Fruktköttet är löst, saftigt och har god smak. Blir snabbt mjöligt men har benägenhet att bilda klara frukter.
Vitgylling/Virginskt rosenäpple/Sommargylling
Anses vara en av Europas äldsta äppelsorter och har troligtvis kommit till Sverige via Holland. Förekommer i ett flertal olika lokala variationer, så som Mälardalens vitgylling och Stensnäs vitgylling. Trädet har frodigt bladverk, växer kraftigt och har utbredd krona. Det bär ofta rikligt med frukt men kan drabbas av kräfta. Frukten mognar i augusti–september och har kort hållbarhet. Smaken är svagt syrlig utan någon sötma och har svag arom.
Åkerö
Sortens moderträd växer fortfarande vid Carl Gustaf Tessins gods Åkerö i Södermanland och kan ha kommit till Sverige med ett parti fruktträd från Holland år 1759. Sorten har spridits till flera länder och var i början av 1900-talet ett av Sveriges mest odlade vinterfruktträd. Åkerö förekommer i flera olika varianter med olika bördighet och fruktfärg, men alla träd är mycket starkväxande. Frukten mognar i november och är hållbar till februari. Smaken är söt, mild, syrlig och aromatisk.
Ökna lökäpple
Namnet kommer från Ökna gård i Floda socken i Sörmland där Olof Eneroth fann äpplet på 1860-talet. Sorten har haft viss utbredning i Mälardalen och har likheter med utländska sorter. Man har dock inte kunnat enas om vilken sort det kan vara och därför har det fått behålla sitt svenska namn. Trädet växer sakta och får en tät krona. Det bär frukt sent men rikligt och är motståndskraftigt mot sjukdomar. Äpplena mognar i december och håller sig 2–3 månader. Smaken är svagt söt med någon syra och arom.
Ölands kungsäpple
Sorten beskrevs av Olof Eneroth på 1860-talet. Dess ursprung är okänt men var under 1800-talet allmänt odlad på Öland och Gotland samt utmed östkusten upp till Stockholm. Sorten sägs trivas särskilt bra i kalkrik jord och är omtyckt för sina vackra äpplen som ansågs särskilt lämpade som julgransäpplen. Trädet är friskt och härdigt till norr om Mälaren. Det växer medelstarkt och börjar bära frukt sent. Frukten mognar i oktober och är hållbar till december. Smaken är något söt och syrlig med god arom och äpplet lämpar sig bra som bordsfrukt.
-
Här hittar du mer information
Nilsson, A., 1987. Våra äpplesorter. Stockholm: Nordiska museet Svensson, H. & Kastman, K., 2005. Äpplen i Sverige. Stockholm: Bokförlaget Prisma. POM:s hemsida.