Gröten har en lång historia som grundläggande maträtt i Sverige. Den gröt man åt kunde berätta mycket om tid och plats – var i landet man befann sig, vilken samhällsklass man tillhörde och om det var vardag eller fest.
Kan vi hämta inspiration från våra förfäders kostvanor? Då som nu förknippas gröt med både vardag och fest – havregrynsgröten som hälsosam frukost eller risgrynsgröt som ett självklart inslag på julbordet. Under våra Grötdagar får du lära dig mer om grötens historia genom olika tider och samtidigt få möjlighet att reflektera över dagens syn på gröt som maträtt.
Här får du lära dig mer
- Morastugan – det tidiga 1800-talets kornmjölsgröt
- Älvrosgården – 1830-talets potatisgröt, en stapelvara för många
- Boktryckarbostaden – hur man i medelklassmiljö på 1840-talet började ersätta kornbaserad festgröt med den exotiska risgrynsgröten, kokad i mjölk
- Arbetarbostden – 1890-tal, när vetevällingen stod på bordet
- Statarlängan – 1920-tal, en tid då gröt av ångbehandlat havregryn blev populärt
- Skånegården – 1920-tal, råggröt med sirap och mjölk som gårdens familj brukade äta
