Lappuggla

Vanligast i norra Sverige

Lappugglan häckar i de nordligaste barrskogsområdena (taigan) i Europa, Asien och Nordamerika. I Sverige finns den ner till Jämtland, men är vanligast i Norrbotten och Västerbottens skogsmarker samt utmed Norrlands kusttrakter. Du hittar den vanligtvis nära myrar eller andra öppna ytor som ängsmarker och kalhyggen, där den kan jaga smågnagare.

Lappugglan lever i vildmarken och trivs i gammal skog av gran, tall, myrtall och även i fjällbjörkskog.

Små revir

Lappugglor kan ha små revir och två bon kan ofta finnas inom 100 meters avstånd. Den är en stannfågel, men kan ibland flytta både söder, öster och väster ut om det blir ont om sorkar där den lever. Oftast överlever den även när det är ont om föda, men för att kunna häcka och föda upp sina ungar behöver den rikligt med mat. Antalet lappugglor varierar från år till år eftersom antalet smågnagare varierar kraftigt.

Bygger inga egna bon

Lappugglan är en art som helt saknar förmågan att bygga egna bon. I stället häckar den i risbon byggda av exempelvis ormvråk och duvhök. I brist på lediga bon kan de häcka på höga stubbar, på jakttorn, myrstackar och rotvältor.

Anpassad till kallt klimat

Lappugglan är en av Sveriges största ugglor, men storleken är delvis en synvilla och beror på den yviga fjäderdräkten, en hane väger inte mer än 1 kg och en hona 1,5 kg. När den blir skrämd drar den ihop sig och ser ut som en smal gren.

Det mest utmärkande för arten är det stora huvudet som kan ha en omkrets på 50 cm. Lappugglan är anpassad till ett kallt klimat och fjäderdräkten skyddar mycket bra mot kyla. Även benen och fötterna är fjäderbeklädda ända ut på tårna.

Vingspannet är cirka 130–150 cm och lappugglans kroppslängd cirka 60–70 cm. Typiska kännetecken är en tjock hals och mycket stort och runt huvud, som ser tvärt avhugget ut i profil. Lappugglans omfångsrika ansikte gör att den är väldigt bra på att fånga upp ljud.

Flyger ljudlöst

Ugglan flyger med långsamma vingslag. Honan är större än hanen och båda har stora askgrå ringar runt de små, gula ögonen. Fjäderdräkten är askgrå med vita och mörka teckningar på ovansidan och tydligt strimmig undersida. Stjärten är lång och gråbrun och längst ned finns ett mörkt brett band vilket skiljer den från slagugglan. När hanen flyger syns orangebruna teckningar på vingarna. Liksom alla ugglor kan lappugglan flyga nästan ljudlöst, vilket beror på vingfjädrarnas konstruktion.

Lokaliserar bytet med hörseln

Lappugglan lever främst av sorkar och näbbmöss. Liksom andra ugglor äter den smågnagarna hela för att sedan spy upp benen och pälsen, som den inte kan smälta, i form av så kallade spybollar.

Lappugglan ser mycket bra i mörker. Den jagar med hjälp av både syn och hörsel och kan höra en mus till och med genom ett tjockt snötäcke. Ugglors öron sitter på olika höjd och när fågeln rör huvudet kan den exakt lokalisera bytet. Bakom öronöppningarna sitter också befjädrade hudflikar, som gör att öronöppningens storlek kan varieras, för att bättre lokalisera bytet.

Lappugglan är mest aktiv och jagar främst i gryning och skymning. Men den kan också vara aktiv under dagen, och den jagar även under ljusa sommarnätter.

Livslånga par

Lappugglan lever i par hela livet. Tillsammans tar de över gamla vråk- eller duvhöksbon, eller bygger sitt bo på toppen av en hög stubbe. Parningstiden börjar i mitten av februari, och i april eller maj lägger honan vanligtvis 2–4 ovala ägg, men ibland så många som nio. Äggen ruvas av honan i 28–30 dagar och ungarna väger cirka 40 gram när de kläcks. Det är hanen som fångar mat till honan under ruvningen och sedan till till ungarna när de är små. Därefter hjälper båda föräldrarna till med bytesfångsten.

Ungarna lämnar boet efter en månad, men därefter tar det ytterligare några veckor till innan de är flygfärdiga. Ungarna är först olivbruna med vita fläckar och får sedan vuxenfjädrar vid ca 5 månaders ålder. När ungarna kläckts är honan mycket aggressiv och går omedelbart till attack med både klor och vingknogar mot inkräktare. Vid andra tider på året är den både fredlig och ofta mycket orädd för människor.

Skogsavverkning och tjuvjakt hot

Det allvarligaste hotet mot lappugglan är minskad tillgång på boplatser på grund av skogsavverkning. Andra hot är tjuvjakt och handel med hotade och sällsynta fågelarter och deras ägg. Antalet lappugglor kan variera mellan cirka 500–2000 beroende på tillgång på föda och häckningsframgång.

Lappugglan är klassad som ”Sårbar” enligt Artdatabankens röda lista.

Tips! Läs mer om hur du kan bidra till den biologiska mångfalden!