Spår av tomten

Vill eller kan du inte lyssna så finns berättelsen i text här nedanför:

Delsbogården är en stor och fin gård. Här borde de ha en tomte. Ser du lyktan ovanför porten? Kanske är det tomten som bor där.

Gå in genom porten och titta in i stallet precis till vänster. Här finns ingen häst just nu, men visst ser det ut som att någon bor här? Halm och hö, och en hink med vatten finns det i alla fall. Ser du något mer?

När du ser en häst här på Skansen, titta då lite extra på manen. Är den flätad så är det säkert tomten som har gjort hästen julfin.

Här vid Delsbogården finns också en saga du kan lyssna på

Tomten och den snåle bonden

Vill eller kan du inte lyssna så finns sagan i text här nedanför.

Det var en gång en mycket välbärgad gård. Många sa att de vad rika för att de hade en tomte. Andra sa att det var för att bonden var så snål. Folk och fä fick bara så mycket mat att de orkade arbeta, och knappt det.

På gården fanns en häst som började bli gammal och den orkade inte arbeta lika mycket som förr. Bonden menade att om man inte orkar arbeta så behöver man inte heller äta. Och det enda han gav hästen var några halmstrån.

Det här såg tomten, och det tyckte han inte om. Han hade ju känt hästen ända sedan han var ett litet föl. Och tyckte att om han hade arbetat och slitit ett helt liv, så kan man väl få äta sig mätt även när man blir gammal?

När tomten kom ut till stallet på kvällen och såg de ynkliga halmstråna så blev han upprörd. Han klättrade upp på höloftet och hämtade ner ett stort fång hö och gav till hästen.

Men när bonden kom ut till stallet morgonen därpå och såg hur mycket hö hästen hade så blev han upprörd. ”Så här kan vi inte ha det” tänkte han, tog höet och klättrade upp på loftet igen.

Och när tomten kom på kvällen, såg den hungriga hästen och den tomma krubban så blev han upprörd. ”Så här kan vi verkligen inte ha det” tänkte han, klättrade upp på loftet och hämtade ner ett stort fång hö till hästen.

Så här fortsatte det. Dag efter dag. Tomten bar ner hö och bonden bar upp. Ända tills den dag då bonden kom till stallet och hästen var borta. Han kunde inte förstå vad som hade hänt.

Plötsligt hörde han ett fasligt liv från höloftet. Och när han klättrar upp för stegen, vad får han se? Jo – där står den gamle hästen och mumsar och smaskar på hö i hästarna paradis. Hur tomten hade fått upp hästen för stegen, det är det ingen som vet. Men det blev dyrt för bonden som var tvungen att anlita fyra stora drängar för att kunna få ner hästen därifrån.

Och den snåle bonden fick nog lära sig att ta väl hand om sina gamla trotjänare.