Karmarmorering
Pappersmarmorering har sitt ursprung i Asien, särskilt i Japan, Persien och Turkiet, där den utvecklades under medeltiden. I Japan kallas en liknande teknik ”suminagashi”, vilket betyder ”flytande tusch”. Inom den sufiska traditionen i Turkiet fick tekniken namnet ”Ebru” och betraktas som en meditativ och andlig praktik och fungerar som dekoration för religiösa manuskript, som Koranen, och för att skapa konstverk med kalligrafiska inskriptioner av religiösa verser. Metoden spreds sedan vidare till Europa på 1600-talet och blev särskilt populär inom bokbinderi, där marmorerade papper användes för att dekorera inlagor och omslag men även för andra konstnärliga och dekorativa ändamål.
Marmorering går till genom att färg droppas eller skvätts på en vätskeyta, ofta en blandning av vatten och ett förtjockningsmedel såsom karragenan eller metylcellulosa. Färgerna blandas med oxgalla som finfördelad i en annan vätska inte löser upp sig helt. Det innebär att oxgallan hjälper färgerna att flyta på ytan, utan att blandas med varandra och kan påverkas med olika verktyg för att skapa mönster. Sedan läggs ett pappersark, som behandlats med alun (aluniserats) försiktigt på ytan. Alun (ett mineralsalt, oftast kaliumaluminiumsulfat) gör papperet mer mottagligt för färg. Därefter lyfts papperet och får torka.
Det finns olika traditionella mönster inom marmoreringskonsten och varje ark blir unikt, eftersom färgernas placering och rörelse aldrig kan återskapas exakt.
Lär dig mer om karmarmorering hos oss 30-31/5!
Klistermarmorering
Klistermarmorering är en dekorativ pappersteknik med anor från slutet av 1500-talet och är en teknik som uppkom i Europa. Tekniken användes i bokbindaryrket och användes främst för att skapa färgstarka försättsblad och omslag till enklare böcker, men pappersarken kunde också pryda insidan av kistor, lådor och andra föremål.
Klistermarmorering skiljer sig från vattenbaserad marmorering genom att den utförs direkt på pappret, med hjälp av en färg blandad med vetemjölsklister. Klisterblandningen ger färgen en trögflytande konsistens som torkar långsamt – vilket möjliggör att mönster kan skapas på ytan innan allt torkar. Med hjälp av enkla redskap som kammar, pinnar eller fingrar skapas mönster i böljande former och varje papper blir unikt.
Lär dig mer om klistermarmorering 23-24/8 och 30-31/8!
