Svenska fjällrävsprojektet – vi laddar upp inför sommarens fältarbete

Skansen koordinerar inventeringsarbetet som är en del av Svenska Fjällrävsprojektet, ett forsknings- och bevarandeprojekt som leds av Stockholms universitet. Härom veckan var det uppstartmöte för alla som ska delta i årets fältarbete.

– Mitt bästa tips till volontärerna är att ha en skön sovsäck, bra kängor och en sovmask. Det är ofta kallare på fjället än man kan tro och det blir aldrig helt mörkt. Under förra årets inventering åt jag väldigt mycket gröt och jag har faktiskt inte ätit gröt sen dess, men mitt bästa campingtips är att lägga i blåbärssoppa-pulver i gröten. Sött och bra!, säger Amanda Farfan Gonzalez från Skansen som är koordinator och samordnar projektets alla volontärer.

Räkna, väga och öronmärka fjällrävsvalpar

Under sommaren pågår en intensiv inventering av fjällrävslyor i de svenska fjällen för att räkna hur många fjällrävar som finns och hur många valpar som fötts. Under några veckor i juli räknas, vägs och öronmärks årets fjällrävsvalpar för att kunna följas över tid och studeras hur de påverkas av tillgång på föda med mera. För att förhindra att fjällrävarna svälter lägger man även ut mat, så kallad stödutfodring. På vintern är det Länsstyrelsen som sköter stödutfodringen och på sommaren volontärerna.

Härom veckan var det uppstart för alla de volontärer som anmält sig till sommarens fjällrävsinventering – en viktig del i det artbevarande arbetet av den svenska fjällräven som leds av Svenska Fjällrävsprojektet.

Fältarbete – tuffa veckor på fjället

Under högsommaren besöker volontärer inom projektet alla kända fjällrävslyor i nästan hela fjällkedjan för att se om de är bebodda. Samtidigt genomförs omfattande inventeringar av smågnagare, fåglar, vegetationskartering och även registrering av en rad andra data och djur under fjällvandringarna.

– Som volontär på fjället är det bra om du uppskattar stora mängder regn, sol, blåst, sommarsnö, stora temperaturskillnader, mygg och knott. Arbete sker i par och oftast är man ute på fjället cirka två veckor i sträck där man bor i tält och lagar sin egen mat. Ofta går mellan 1–2 mil om dagen, berättar Amanda.

Följer arbetet live  

Amanda har varit med på fjället under en säsong men i år blir det mindre vandring då hon har en ny roll som koordinator – en sambandscentral för de som är ute och inventerar. 

– Som koordinator tar jag emot volontärerna när de kommer upp på fjället, förser dem med kartor och visar vilken rutt de ska ta. Jag följer arbetet live, alla som är ute på fjället rapporterar direkt in till mig om de ser fjällrävsvalpar, berättar Amanda. 

Viktigt att vara försiktig och noggrann 

Ute på fjället är det oerhört viktigt att inte störa fjällrävarna mer än nödvändigt och volontärerna har strikta regler och instruktioner att följa.  

– När vi närmar oss en lya stannar vi först femhundra meter bort. Där spanar vi med kikare för att se om det finns en fjällräv. Om lyan är bebodd rör vi oss sakta, sakta närmre och observerar hela tiden hur räven reagerar. På tvåhundra meters avstånd sätter vi upp tältet så att vi kan se lyan från det. Ibland behöver man stanna på platsen i ett par dygn och då är det skönt att kunna vara inne i tältet och spana, berättar Amanda. 

Ofta får volontärerna vänta länge innan fjällrävarna och valparna visar sig. När valparna kommit ut går man snabbt fram och sätter ut en infångstfälla med mat som fångar in en fjällrävsvalpen utan att skada den. Fällan får aldrig vara utan uppsyn och det finns många strikta regler om hur man ska agera när en valp hamnat fällan. När en valp fångats tar det bara några få minuter för volontärerna att märka den, väga och ta DNA-prov för genetiska studier innan den släpps igen. 

Bevarandeåtgärder har haft effekt 

Förra året registrerades 164 nya fjällrävskullar i Sverige, Norge och Finland vid inventering. Året innan dess bekräftades 118 nya kullar. En viktig förklaring till tillväxten är att det funnits mer av fjällrävens huvudföda, smågnagare. Men det finns också tydliga signaler att bevarandeåtgärderna som stödutfodring och avskjutning av konkurrerande rödrävar fortfarande har avgörande betydelse för utvecklingen. 

– Det känns verkligen häftigt, och framför allt viktigt, att vara en del av arbetet och bidra till forskning och bevarande av fjällräven, säger Amanda. 

Genom projektets forskning hoppas forskarna förstå mer av vilka faktorer som påverkar överlevnaden hos fjällräv och därmed kunna förbättra möjligheterna för artens framtida överlevnad.