Vi använder kakor (cookies) för att förbättra, mäta och analysera användningen av webbplatsen samt för besöksstatistik och marknadsföring.

Öländsk dvärghöna

Människan har troligen hållit tamhöns så länge hon har varit bofast. Hönsen fanns i varje hushåll och i alla bygder. De öländska dvärghönsen bor i ett litet rött hönshus på Lill-Skansen.

  • De höns som idag går under namnet öländska dvärghöns kommer från byarna Petgärde och Asklunda.

  • Faktaruta Öländsk dvärghöna
    Vetenskapligt namn:

    Gallus gallus domesticus

    Ordning:

    Hönsfåglar

    Familj:

    Fälthöns

    Vikt:

    Tupp 0,6-1 kg, höna 0,5-0,8 kg

    Könsmognad:

    20 veckor

    Ruvning:

    3 veckor

    Antal ungar:

    Upp till 20 kycklingar

    Livslängd:

    Upp till 10 år

    Äter:

    Växter och smådjur

  • Hönsen har en kort och kraftig kropp med reslig hållning. Fjädrarna är trefärgade i olika nyanser av brunt, svart och vitt. Benen är för det mesta glatta men en svag benbefjädring kan förekomma.

    Fanns i varje hushåll

    Människan har troligen hållit tamhöns så länge hon har varit bofast. Hönsen fanns i varje hushåll och i alla bygder. Ursprunget till våra tamhöns är det vilda hönssläktet Gallus i Sydostasien.

    Troligen har de öländska dvärghönsen sitt ursprung i de gamla dvärghönsen, vilka kallades trädgårdshöns. Dessa spreds via England men omnämns inte före 1800-talet. Dvärghöns kallades förr i tiden för pärlhöns.

  • Lantraser

    Lantraser är populationer av husdjur som levt så länge i samma område att de anpassat sig till den lokala miljön och dess specifika förutsättningar. De svenska lantraserna har minskat i antal men arbetet med att bevara dem får ett allt större fokus eftersom raserna är en viktig genresurs och en del av vår kulturhistoria.

    Läs mer om våra svenska lantraser.

Här hittar du öländsk dvärghöna