Boktryckeriet

På 1400-talet uppfanns den moderna boktryckarkonsten, en teknik som kom att användas långt in på 1900-talet. Tekniken innebar att lösa bokstäver, “typer”, sattes samman till ord och meningar. Typerna färgades sedan och trycktes på papper. Genom boktryckartekniken blev det möjligt att nå ut med ett tryckt budskap som lästes av många personer.  

Med tryckfrihetsförordningen år 1766 blir Sverige det första landet i världen som inför en lag för tryckfrihet. Länge hade flesta hem bara två böcker, bibeln och psalmboken, men i takt med att hindren för det fria ordet togs bort, tekniken utvecklades och läskunnigheten ökade växte bokmarknaden.

På 1830-talet hade läsningen av nyutkomna böcker ökat och äventyrsromaner och kärlekshistorier var särskilt populära. Förbrytaren Lars Molins självbiografi “Lasse-Majas besynnerliga öden” och romanen “Det går an” av Carl Jonas Love Almqvist var två böcker som skapade stor debatt. 

Typer och dåtidens tangentbord 

I Skansens boktryckeri finns ett större rum som rymmer både sätteri och tryckeri. När en text skulle tryckas började sättaren med att forma meningarna. Typerna låg i lådor som kallades för kast, i lådorna fanns fack i olika storlekar. De bokstäver som användes mer ofta som a, e, n och r låg i större fack i mitten. Bokstäver som inte var lika vanligt förekommande som b, c och f låg mindre centralt.

Samma system har förts över till dagens tangentbord där de mest använda bokstäverna har den bästa placeringen. När sättaren hade satt klart texten så lämnade han över den till tryckaren som tryckte texten. 

Tryckpressar i järn och Aftonbladets första nummer 

I början av 1800-talet kom tryckpressar av järn som var stabilare än de äldre träpressarna. De var effektivare för det gick att trycka över en större yta.

I Boktryckeriet finns två järnpressar från tidigt 1800-tal som användes till att trycka böcker. I tryckeridelen finns också en större press, en Hagapress, som användes för att trycka tidningar. De första årgångarna av Aftonbladet trycktes på en liknande press. I Boktryckeriets mindre rum finns en liten handpress som användes för att trycka upp visitkort, inbjudningar och brevpapper som trycktes i mindre mängd.  

Ett försvinnande hantverk 

Tekniken att använda lösa typer för att forma text användes fram till 1970-talet då den ersattes av filmremsor. På 1980-talet kom datorerna och tekniken att trycka text med lösa typer försvann snabbt.

Idag är boktryckarkonsten ett försvinnande hantverk. Det finns ett fåtal personer som behärskar yrket och det är inte möjligt att utbilda sig inom boktryckarkonsten. Genom Boktryckeriet, där riktiga hantverkare kan visa och berätta om boktryckarkonsten, vill Skansen verka för att hantverkskunnandet och det immateriella kulturarvet bevaras. 

Originalinredning från olika tryckerier 

Huset som Boktryckeriet ligger i uppfördes på 1730-talet på Södermalm i Stockholm och från början låg ett hökeri (en handelsbod) och en bostad i byggnaden. År 1929 skulle byggnaden rivas för att ge plats till ett hyreshus men i stället skänktes det till Skansen som höll på att bygga Stadskvarteren. Vid flytten till Skansen inreddes ett boktryckeri och en bostad i huset. 

Inredningen och pressarna i Boktryckeriet kommer från olika tryckerier i Stockholm, Närke och Blekinge. Pulpeten och skranket som delar av rummet kommer från Beckmanska tryckeriet i Stockholm som ursprungligen ägdes av Aftonbladets grundare Lars Johann Hierta.