Konsum

En mjölkbutik var en liten butik som främst sålde mjölk. På 1930-talet låg de tätt i staden, bara i Stockholm fanns vid den här tiden runt 2 000 mjölkbutiker. Hit kom kunderna för att handla mjölk i lösvikt, ofta med en egen mjölkhämtare som butiksbiträdena kunde hälla upp drycken i. 

Till butiken levererades färsk mjölk varje dag i stora mjölkkannor som rymde 50 liter. De kvinnliga biträdena som arbetade i mjölkbutiken bar in de tunga kannorna och lyfte upp dem i mjölkbassängen. En mjölkbassäng var formad som ett badkar och kyldes av is som levererades till butiken av en iskarl. Däri förvarades mjölkkannorna för att mjölken skulle hållas färsk hela dagen. 

Förbjudet att sälja mjölk med annan mat 

Det fanns tydliga regler för vad som fick och inte fick säljas i mjölkbutikerna. Utöver mjölk såldes bland annat smör, margarin, grädde, yoghurt, läsk och godis. Eftersom maten såldes i lösvikt så ville man av hygienskäl inte blanda olika livsmedel med varandra. Konsum kunde ha en mjölk- och brödbutik som låg vägg i vägg med en charkbutik, men med separata ingångar. Förbudet att sälja mjölk tillsammans med andra livsmedel avskaffades först 1953. Runt samma tid blev det allt vanligare med färdigförpackade varor och dagens matbutiker, där vi själva plockar direkt från butikshyllan, började bli norm. 

Konsumentföreningen, medvetna konsumenter och egna makaroner

I mjölkbutiken betjänades kunderna enligt det kooperativa förbundets idéer. Konsumentföreningen bildades 1899 ur en strävan efter bättre och billigare varor. Idén var att uppnå det genom att äga tillsammans och samarbeta. Tillsammans startade man konsumentägda butiker, kallade Konsum, där medlemmarna kunde handla. 

I Konsumentföreningens butiker skulle alla behandlas lika, en storkund skulle inte gå före ett barn i kön. Det var även viktigt att kunderna inte handlade på kredit eftersom det var lätt att skuldsätta sig. Konsumentföreningen ville utbilda sina kunder till medvetna konsumenter, bland annat genom kurser och information i tidningen Konsumentbladet.  

För att motverka monopol började Konsum även med produktion av egna varor som Eve margarin, makaroner och hårdbrödet D.M. (som stod för ”Det Möra”). Glödlampor, kaffe och kassamaskiner var andra produkter som gjordes i KF:s regi. 

En kvinnlig arbetsplats och kooperativa lösningar 

När Skansen beslöt att bygga ett hus från 1930-talet med en järnhandel och en bostad så fanns det plats för ytterligare en verksamhet. Valet föll på en Konsumbutik som kunde berätta om en kvinnlig arbetsplats och 1930-talets tro på kooperativa lösningar som en väg till samhällsförändring.  

Konsumbutiken är ett samarbete med Konsumentföreningen Stockholm och invigdes 2006. 

KF:s arkitektkontor och funktionalism 

Exteriört är Konsum uppförd efter en förlaga från Hudiksvall. Fasaden är klädd i vit liggande panel och taket är rödmålad plåt. 

Interiören är en rekonstruktion efter bevarade ritningar från KF:s arkitektkontor. Konsumentföreningen hade ett eget arkitektkontor som gjorde ritningar på hur butikerna skulle se ut. Butikerna skulle ha stora skyltfönster så att det gick att se in och säkerställa att det var rent i hörnen. Väggarna kläddes med avfalsat kakel enligt modell från tiden, ett lättstädat material som passade 1930-talets ideal om funktionalism och hygien.