Kyrkan fostrar, enar och ger tröst. Den tar hand om fattiga och medellösa. Från predikstolen förmedlas både Guds ord samt kungörelser från statsmakten. Kyrkbacken är en samlingsplats där folk utbyter information, skvaller och åsikter.
Segloras inredning är från olika tider. Väggarna är vitmålade. Det välvda brädtaket har målningar från 1735 av göteborgsmålaren Sven Wernberg. Med början över koret kan man följa scener ur Jesu liv, ordnade i en följd medsols runt taket. Mitt i taket finns symbolen för Guds allseende öga; en ljusröd triangel med namnet Jahve i hebreisk skrift. Altartavlan målades 1780, prediksstolen är från 1700 och orgeln från 1777.
I vapenhuset hänger en lång stav, en ”kyrkstöt”, som kyrkvaktmästaren använde för att väcka dem som somnat under predikan.
Varje gård hade sina bestämda platser i kyrkan. Vid bänk 9 på höger sida finns en liten skylt, som visar att här skulle folket från gårdarna Seglered och Åhrebo sitta. Kvinnor och män satt på olika sidor om mittgången, kvinnorna till vänster och männen till höger. På landsbygden levde denna sedvänja kvar ända in på 1900-talet.
Fram till 1855 gällde den s k kyrkoplikten. Den innebar att en församlingsmedlem som begick ett brott blev utesluten ur församlingen. Den som erkände sin skuld och lovade bot och bättring blev upptagen igen i församlingens gemenskap.
Fylleri, uppstudsighet mot husbonde, snatteri och slagsmål är vanliga brott. Vid ingången till kyrkan finns straffstocken uppställd där den dömde får sitta och skämmas inför alla som går in. Utanför muren, mot Marknadsgatan, är en skampåle och en fattigbössa placerad.
Kyrkogården är anlagd med delar av kyrkogården i Seglora som förebild. Muren är uppförd av gnejs från orten. På kyrkogården finns tre gravstenar från Seglora och fyra kors från Rackeby kyrka i Västergötland men ingen egentlig grav.
Seglora kyrka från Seglora socken i Västergötland är en levande representant för de svenska landsortskyrkorna. Seglora kyrka byggdes mellan åren 1729-30.
