Seglora kyrka

Seglora kyrka visar en kyrka på 1790-talet, en tid då det inte fanns religionsfrihet i Sverige och alla skulle tillhöra den evangelisk-lutherska kyrkan. Alla barn skulle döpas inom åtta dagar efter födseln och alla människor skulle gå i kyrkan och ta nattvarden. Gick man inte i kyrkan kunde man få böter.  

Kyrkan och staten var sammanflätade i en statskyrka, där staten bestämde över kyrkan. Kyrkan hade i sin tur hand om folkbokföring, undervisning, sjuk- och fattigvård. 

Timslånga gudstjänster och kyrkstöten

Varje söndag, innan gudstjänsten, samlades församlingen på kyrkbacken för att prata med vänner och bekanta. Väl inne i kyrkan var det både mörkt och kallt, det fanns ingen uppvärmning och en kylig vinter kunde det vara samma temperatur som utomhus.

Var man satt i kyrkan var ett sätt att visa sin sociala status. Kvinnorna satt till vänster och männen till höger. De som ägde jord och hade makt satt längst fram medan pigor och drängar satt eller stod längst bak eller på läktaren. Ofta uppstod bråk om platserna i kyrkan eftersom alla ville ha en så bra plats som möjligt.

Kyrkstöten såg till att alla uppförde sig

Gudstjänsten varade i flera timmar och det förekom både bråk och fylleri. Till sin hjälp hade prästen kyrkstöten, en person som höll ordning i kyrkan. Kyrkstöten hade en lång käpp som han stötte i golvet eller petade till personer som hade somnat med. Han såg också till att mössor och andra huvudbonader inte hängdes upp på ljuskronor och tavlor.

Efter predikan och bönen läste prästen upp olika kungörelser. De kunde handla om att det var viktigt att vaccinera sig, brottslingar som efterlystes, att kungen var utomlands, att det var bra att odla potatis eller kommande auktioner. På detta sätt kunde kungen och länsstyrelsen få ut information till landets alla invånare. Vissa förordningar lästes upp flera gånger så att ingen skulle kunna skylla på att de inte hade hört dem.

Skräcken inför skamstocken

En person som drömts för ett brott uteslöts också ur församlingen. För att åter få bli medlem skulle man först erkänna sin skuld, sedan visa ånger samt lova bot och bättring. Utanför Seglora kyrka står en skamstock som kunde användas om en person hade dömts för stöld. Brottslingen fick sitta med fötterna, och ibland händerna, i stocken medan församlingsmedlemmarna passerade. Att använda sig av skamstraff skulle också verka avskräckande, ingen ville hängas ut på det här sättet.

Takmålningar från 1735

Seglora kyrka byggdes på en plats där det tidigare legat två äldre kyrkor. Den senare av dessa revs 1729 och den kyrka som ni idag kan uppleva på Skansen började byggas på samma plats. En del av det gamla timret, liksom predikstolen och altartavlan, återanvändes i kyrkan.

På 1780-talet byggde man till sakristian och klocktornet. De ursprungliga kyrkklockorna finns inte kvar utan är ersatta med två klockor från Värings kyrka i Västergötland, den större är från 1300-talet och den mindre gjöts år 1759.

Kyrkans tak och väggar är klädda med ekspån som tjärats i en röd nyans. Spånet bildar mönster av rombiska rutor.

Invändigt är Seglora kyrka rikligt bemålad. Det välvda brädtaket har målningar från 1735 av göteborgsmålaren Sven Wernberg. Med början över koret kan man följa scener ur Jesu liv, ordnade i en följd medsols runt taket. Mitt i taket finns symbolen för Guds allseende öga: en ljusröd triangel med namnet Jahve i hebreisk skrift.

Kyrkogården är anlagd med delar av kyrkogården i Seglora som förebild. Muren är uppförd av gnejs från orten. På kyrkogården finns tre gravstenar från Seglora och fyra kors från Rackeby kyrka i Västergötland men ingen egentlig grav.

Plockades isär och fraktades till Skansen

Under 1800-talet växte Seglora församling och kyrkan blev för liten. Efter att en ny större kyrka invigdes 1903 stod den gamla kyrkan oanvänd. Församlingen hade inte råd att underhålla två kyrkor och beslutade 1915 att den äldre kyrkan skulle rivas. Tanken var att timret skulle användas till att bygga kyrkstallar.

Skansens grundare Artur Hazelius hade när han levde (1833 – 1901) planerat för att bygga en kyrka på Skansen men det hade inte skett. Istället fick Skansen köpa Seglora kyrka för 1 000 kronor. År 1916 inleddes ett omfattande arbete med att flytta kyrkan. Seglora kyrka plockades ner bit för bit, varje träbit numrerades och transporterades sedan med först häst och vagn och sedan tåg till Stockholm. År 1918 invigdes Seglora kyrka på sin nya plats på Skansen.