Om julen

Idag längtar många efter en gammaldags jul, och julfirandet på Skansen är en kombination av det gamla bondesamhällets traditioner och den borgerliga julen vid förra sekelskiftet. Här möts julbrasor och julhalm, storslagna borgerliga julbord, praktfulla julgranar och mängder av julklappar. Många av våra nuvarande jultraditioner är en blandning av gamla svenska seder och influenser från andra länder.

Från hedendom till kristendom

När Sverige övergick från hedendom till kristendom blev kyrkoåret på många sätt ett komplement till arbetsåret. I alla tider hade arbetsåret redan styrts av årstidsväxlingar och hade en social funktion för fest och firande, årsfester. Att fira Jesu födelse enligt en kristen tradition sammanföll väl med redan existerande festseder kring tiden för vintersolståndet. Här fanns det redan ett namn för denna tid på året – jul, vilket kom att bli den fortsatta benämningen men nu med utökad innebörd.

Även många ritualer och symboliska handlingar från den hedniska tiden levde kvar. Traditionen att ”dricka jul”, där man höjde dryckeshorn för att önska lycka, fortsatte även efter kristendomens intåg, nu till Guds och Kristus ära. Givmildhet blev också en viktig del av julfirandet, där man förväntades hjälpa sina medmänniskor oavsett samhällsskikt.

Varför vi firar jul är därmed en urgammal festsed som i alla tider haft högtidliga inslag, och som genom kristendomens intåg nytolkades och utökades.

Tomten, bocken och julklapparna

Julen är fylld med symbolik från både folktron och kristendomen. Under julnatten trodde man att övernaturliga väsen, som gårdstomten, var särskilt aktiva. Gårdstomten var en viktig figur, som kunde vara till hjälp om man behandlade den väl, men ställde till problem om den var missnöjd.

Den gråklädde gårdstomten är en av flera förebilder till dagens snälla julklappsutdelande tomte. En annan viktig figur var julbocken, som under 1700- och 1800-talen delade ut julklappar och utförde bus. Julbocken figurerade även i legender om helgonet Sankt Nikolaus, barnens skyddshelgon, som delade ut gåvor till snälla barn.

Traditionen att ge julklappar kan spåras till äldre tider, då man inte avvisade gårdstiggare under julen. Under 1700-talet blev gåvoutbytet en borgerlig tradition, och tidigt under 1800-talet blev det allt vanligare att ge inslagna julklappar med rim. Det traditionella omslagspappret var enkelt och lackat, men mot slutet av 1800-talet började paketsnören och julklappspapper bli populärt.

Pyssel och pynt

Från tidiga fornnordiska berättelser vet vi att halm breddes ut över hemmets golv som isolering mot kyla men julhalmen skulle också ha övernaturlig skyddskraft. Dessa lättillgängliga, torkade strån bands med tiden om till halmfigurer att använda som julpynt, och även inom kyrkan återfinns halmen i Jesubarnets krubba.

Från 1700-talet finns det första belägget för den klädda julgranen, vilket kom från Tyskland och dök upp i herrgårdsmiljö där man hade utländska kontakter. Granen blev mer allmän under mitten av 1800-talets slut, men var fortfarande även under tidigt 1900-tal mest dekorerat hos de borgerliga hemmen. Pyntet var i form av stjärnor, levande ljus, flätade hjärtan eller pepparkakor – symboler som också återfanns på de allt vanliga julkorten under tiden och som många förknippar med en traditionell jul.

Under 1900-talet fick den svenska julen ännu fler influenser utifrån. Adventsljusstaken och adventskalendern har sitt ursprung i Tyskland och kyrkans markering av det nya kyrkoåret. Kalkonen och misteln har sina rötter i anglosaxiska jultraditioner, medan Kalle Anka har blivit en av de mest välkända TV-traditionerna på julafton i Sverige.

När julen kom till Skansen

Den första julen som firades på Skansen var år 1892. Då införde man vad som kallades för stjärngossespel, en tradition som i Sverige kan spåras till 1600-talet. Stjärngossar symboliserade julevangeliets tre vise män som med en handhållen stjärna, dekorerad med julens budskap, tågade och sjöng för en publik. Det första sjärngossespelet på Skansen var inte ett traditionellt spel i sin helhet, utan nytolkades för det nyupprättade friluftsmuseet genom visor, så som Staffansvisan, och teatraliska inslag som kom från olika delar av Sverige. Året därpå tillkom fler traditioner, som Lucia.

Stjärngossespelet blev snabbt ett uppskattat arrangemang och ett ärofyllt uppdrag. På 1930-talet bildades Föreningen Skansens Stjärngossar som bestod av många generationers stjärngossar och som bidrog till traditionens upprätthållande långt in på 1900-talet.

1903 lades grunden till den folkkära julmarknaden på Skansen. Vad som från början var en marknad i likhet med tidens välgörenhetsbasarer och som bestod av en liten krets medverkande från Skansens anställda och medlemmar ur Skansens Folkdanslag, kom snart att bli ett av Stockholms mest populära jularrangemang med hundratals medverkande.

Dagens firande på Skansen

I takt med att Skansen växte under 1900-talet tillkom också fler jultraditioner. Dagens julfirande på Skansen sträcker sig över flera veckor och är fyllt med aktiviteter för alla åldrar. Här kan du uppleva gamla seder och bruk i våra historiska hus och gårdar, se pyntade granar, dukade julbord och ta del av traditionella julbak och andra svenska jultraditioner.

På flera håll i parken bjuds det på musik, dans och berättelser, med konserter och julsånger. Självklart återkommer den uppskattade julmarknaden med marknadsbodar fyllda med hemslöjd, design, godis och hemliga julklappar.

På julafton håller vi öppet för alla som vill promenera genom parken, besöka djuren eller värma sig i våra julpyntade hus och gårdar.