Viktor Erlandsson (f. 1988)
Viktor är i sitt konstnärskap inte dedikerad till ett enskilt hantverk eller material. Genomgående är att hans arbete ofta består av enkla och självklara former där material och detaljer tillsammans med funktion står i fokus. I utställningen medverkar han med ett projekt som gjorts tillsammans med glasblåsaren Kristin Larsson.
Han är autodidakt och driver stockholmsbaserade Straight Design Studio sedan 2011.
Helena Malm (f. 1982)
Helena arbetar med keramisk skulptur med inspiration från arkitektur och offentliga miljöer. En av hennes glasyrtekniker kallas gloop, där glasyren modifieras till att bli tjockare, elastisk och mer formbar. Resultatet blir ett möte mellan strama former och den rinnande glasyren.
Helena har en bakgrund inom mönsterformgivning med kandidatexamen i design från HDK och tog under 2022 kandidatexamen från Konstfack i Keramik och Glas. Verksam i G-Studion i Gustavsberg.
Caroline Harrius (f.1993)
Caroline undersöker hantverkstraditioner kopplade till kvinnligt görande och hur de värdesätts idag, med utgångspunkt i sina egna fördomar. Genom att kombinera hantverksmetoder med sin samtida keramik försöker hon lyfta föremål som blivit kvar inom hemmets väggar och kanske bara avfärdas som krimskrams.
Caroline har en BFA från Kunsthögskolen i Oslo, samt en MFA från Konstfack i keramik. Hon verkar från sin ateljé i Gamla Porslinsfabriken i Gustavsberg, G-studion.
Gunilla Kihlgren (f. 1960)
Med 40 års erfarenhet som glaskonstnär med fokus på skulpturala verk i varmt glas har Gunilla en bred repertoar. Den sträcker sig från karaktäristiska, mindre inredningsdekorationer till stora offentliga konstverk och rumsliga gestaltningar. I utställningen syns hennes unika handblåsta champagneglas i olika skalor.
Gunilla har både utbildats och undervisat vid Konstfack, och driver sedan 1990 egen verksamhet. Hennes verk finns representerade på bland annat Nationalmuseum i Stockholm.
Anna Fernell (f. 1967)
Anna arbetar mest i metall och trä och har i perioder arbetat skulpturalt. Genom att låta metallen bli mer sårbar och få den att likna papper, textil eller läder utforskas idén om att förändra materialens identitet.
1998 började Anna studera på Konstskolan i Stockholm med inriktning skulptur och sökte sedan vidare till Leksands FHSK med inriktning metall. Hon tog examen från Konstfack år 2008 med inriktning metallformgivning/ ädellab.
Åsa Lockner (f. 1973)
Som smyckesformgivare har Åsa ett naturnära symbolspråk med grafiska inslag som skapar spänning mellan det eteriska och det strikta. I utställningen visas arbeten där materialitet och struktur är grundläggande för processen.
Åsa har en BFA och MFA från Konstfack och institutionen för metallformgivning. Sedan 1999 har hon arbetat med det egna företaget liksom i olika kreativa konstellationer. Hennes verk finns representerade på bland annat Nationalmuseum i Stockholm.
Tove Knuts (f. 1969)
Med ett organiskt formspråk gnabbas Tove lekfullt kring hierarkier mellan olika material. Traditionell träslöjd kan möta samtida smyckekonst och skräp kan bli en haute couture-collier. I utställningen syns projektet Pappa Lennart och Jag där hon samarbetat med sin nu bortgångne far, en skicklig trähantverkare.
Hon är utbildad silversmed från Folkhögskolan i Leksand och har studerat vid Konstfack. Som medlem i Nutida Svenskt Silver har hon visat sitt arbete både i nationella och internationella utställningar.
Finn Ahlgren (f. 1977)
För Finn har de senaste 15 åren gått ut på att utforska fulhet och återbruk. Han rör sig inom fältet för möbeldesign – ett designområde han upplever har tydliga uppfattningar om vad som är rätt och fel, fint och fult. Medan andra vill distansera sig från materialet kan en ratad, laminerad spånskiva från ett utrivet kök få nytt liv i Finns konst.
Som utbildad finsnickare med en BA från Konstfack inom inredningsarkitektur och möbeldesign arbetar han med både konst och möbeldesign i återbrukat trä.
Sofia Vusir Jansson (f. 1971)
Sofia inspireras av folkkonst, folklig tradition, slöjd och historiskt hantverk – det skeva, oväntade och känslomässiga. Hennes karaktäristiska pappersblommor är sprungna ur utforskandet av olika konstnärliga uttryck. Hon har tillverkat dem i både kommersiell skala för Svenskt Tenn och inom ramen för konstutställningar.
Vanan att arbeta med sax ligger i hennes bakgrund som frisör med gesällbrev.
Emma Dahlqvist (f. 1987)
Allmogekultur, näverslöjd och korgflätning har länge stått i periferin. Genom äldre slöjdkunskap, digitala tekniker och experimentella metoder vill Emma vidga funktionen och upplevelsen av dem. I sitt hantverk belyser hon vilka kunskaper och uttryck som tillåts ta plats och utmanar normativa föreställningar när hon sätter materialen i nya kontexter.
Hon har en konstnärlig kandidatexamen i design från HDK-Valand och en masterexamen i textildesign från Textilhögskolan i Borås. Emma har medverkat i soloutställningar liksom internationella grupputställningar.
Arianna E. Funk (f. 1985)
Som textilkonstnär utforskar Arianna människokroppens vardagsrelation till textil. Detta med avstamp i bruksföremål, vävtraditioner och en nyfikenhet på vävens förmåga att beskriva sitt eget tillblivande. Hennes verk är mjuka skulpturer i enkla, traditionella vävtekniker och studier på färgövergångar i flossa och rya.
Arianna är medlem i vävgruppen Studio Supersju. Hon har en masterexamen i visuell kultur från NYU, Högre textil hantverksutbildning från Handarbetets Vänner och tog år 2017 gesäll i konstvävning och tilldelades stora silvermedaljen.
Bea Szenfeld (f. 1972)
Bea är konstnär och formgivare med papper som främsta material och återbruk som ständigt grepp. Ur ett utforskande av återbrukad textil visar hon i utställningen ett plagg bestående av åtta handstickade mattor av denim. Mattorna har tillverkats av jeans som handlats second hand. Plagget går när som helst att klippa isär för att återigen användas som mattor.
Hon är utbildad inom mode, design och sömnad på Beckmans Designhögskola samt vid Tillskärarakademin i Göteborg.
Oscar Wall (f. 1988)
Möbelsnickaren Oscar blev textilkonstnär av en slump. När han under sitt examensarbete letade efter någonting som kunde komplettera hans hårda, raka trämöbler upptäckte han tuftningen som hantverk och konstnärligt uttryck.
Sedan sin kandidatexamen från Malmstens år 2019 har han drivit eget möbelsnickeri i Stockholm. Han har skapat verk för offentliga rum såväl som medverkat i konstutställningar.
Mirjam Hemström Farsi (f. 1990)
Mirjam rör sig mellan traditionellt hantverk, experimentella tekniker och digitala verktyg. När hon väver sina skulpturala rum gör hon det med inspiration från mobila bostäder. Mirjam har ett intresse för mellanrum, hålrum och platser vi längtar till – inuti hennes verk får människan existera och uppleva med sinnena.
Hon har kandidat- och masterexamen i textildesign från Textilhögskolan i Borås och har studerat textil form på Nyckelviksskolan. Hon utgör en del av vävgruppen Studio Supersju och har medverkat i internationella solo- och grupputställningar.