Spår av tomten

Vill eller kan du inte lyssna så finns berättelsen i text här nedanför:

Grisarna som bor här vid Oktorpsgården är av lantrasen Linderödssvin. Som du kan se är de inte skära i färgen, utan svartbrokiga med gråvit eller brun botten. De är väl anpassade till vårt klimat och trivs bra utomhus året om. På sommaren tycker de om att svalka sig en gyttjepöl och på vintern behöver de ha en svinstia där de kan gå in för att värma sig eller sova.

Grisar är allätare och har ett utmärkt luktsinne. Kanske kan du se hur de bökar i jorden efter mat?

Dagens julbord innehåller många olika maträtter och en av dem är ofta julskinka, grisens rumpa. Men så har det inte alltid varit. Första gången som julskinka nämns i skrift är i slutet av 1600-talet. Men det var först under 1800-talet som det blev en vanlig maträtt på julbordet. Till en början var det bara de rika som hade råd att äta skinka. På bondgårdarna var det vanligare att man festade på revbensspjäll.

Grisen slaktades traditionellt ungefär 14 dagar innan jul, oftast omkring lucia. Slakten skulle helst ske mycket tidigt på morgonen, redan vid 2-3 tiden. Det är därifrån uttrycket ”svinottan” kommer.