Vi använder kakor (cookies) för att förbättra, mäta och analysera användningen av webbplatsen samt för besöksstatistik och marknadsföring.

Om Östersjön

Den Östersjö vi har idag är en ung del av världshavet, yngre än 3000 år. Innan dess har den varit både sjö och hav med både sött och salt vatten och den fortsätter att förändras.

  • Det här är Östersjön
    Ålder:

    ungefär 3000 år

    Yta:

    369 000 km²

    Djup:

    medeldjupet är ca 60 meter, landsortsdjupet är 459 meter

    Volym:

    20 800 km³ mer än hälften av volymen är Egentliga Östersjön (64%)

    Kustlinje:

    ca 8000 km utmed nio länder

    Avrinningsområdet:

    mer än fyra gånger Östersjöns yta (1,7 miljoner km²) 14 länder ingår

    Befolkning:

    ca 90 miljoner, en tredjedel bor inom 1 mil från kusten 75% bor i de södra delarna.

  • En blandning av sött och salt

    Idag tränger väldigt lite saltvatten in från Nordsjön och Atlanten till Östersjön. Sötvatten tillförs från land och resultatet är Östersjöns bräckta miljö, det vill säga en blandning av sött och salt vatten. Eftersom alla djur antingen kommer från salt eller från sött vatten från början, har de behövt vänja sig under tusentals år för att överleva i Östersjön. Det bräckta vattnet är jobbigt för en kropp att leva i vilket innebär att det inte blir så mycket energi över för djurens tillväxt. Det gör att djur i Östersjön oftast är mindre än sin motpart i antingen riktigt salt eller riktigt sött vatten.

    Salthalten är inte samma överallt. Längst ner i söder, där Östersjön sitter ihop med Atlanten, är vattnet saltare än uppe i Bottenhavet i norr. Därför finns det fler marina arter i de södra delarna av Östersjön. Förutom att salthalten varierar geografiskt varierar den även med djupet. Saltvatten har nämligen högre densitet än sötvatten, vilket gör saltvattnet tyngre så det sjunker till botten. Sötvattnet flyter ovanpå saltvattnet och gränsen däremellan kallas för språngskikt. I Östersjön är språngskiktet väldigt starkt, vilket leder till att omblandningen mellan det syrerika ytvattnet och det syrefattiga bottenvattnet är dålig. I kombination med övergödning gör det att det på många håll i Östersjön har bildats syrefria bottnar, där nästan inga djur längre kan leva.

    Östersjön och människan

    Det landområde varifrån sötvatten rinner ut till Östersjön kallas för avrinningsområde. Östersjöns avrinningsområde är mer än fyra gånger så stort som Östersjöns yta, och inkluderar 14 länder. Vattnet som regnar ner i avrinningsområdet kommer till slut att rinna ut i Östersjön. Det innebär att även människor som inte bor precis vid kusten är med och påverkar vad som hamnar i havet. Och i Östersjöns avrinningsområde bor det ungefär 90 miljoner människor.

    På grund av Östersjöns knepiga utformning med många landområden runtomkring och endast ett mycket litet vattenutbyte med havet utanför brukar vi jämföra Östersjön med ett badkar. Man kan säga att allt som hamnar i Östersjön också stannar där under väldigt lång tid. Det tar nämligen nästan 30 år, eller till och med längre, för vattnet att flyttas ett helt varv i Östersjön och bytas ut för att sedan komma ut på Västkusten igen.

    I alla tider har vi människor använt Östersjön – för rekreation, för att få mat i form av fisk, för att utkämpa krig, som mottagare av avfall som vi inte vill ha kvar på land, och för att transportera både oss själva och varor. På havsbotten finns många spår av människans nyttjande av Östersjön – gamla stridsmedel, sopor, kemikalier, radioaktivt nedfall från Tjernobyl, spöknät och mängder av vrak.

    Östersjön är alltså hårt belastat av oss människor, och det bräckta vattnet är redan från början kämpigt för djur och växter att leva i. Men tvärt emot vad många tror är Östersjön varken död eller döende. Det finns mycket vackert kvar att ta hand om och en unik blandning av arter! Det betyder också att vi behöver tänka till hur vi behandlar Östersjön om vi även i framtiden vill kunna njuta av vårt underbara hav.

  • Blåmusslor på Baltic Sea Science Center, Skansen Foto: Mark Harris/SLU

    Skogsbränder, torka och extremväder är kanske saker man tänker på när klimatförändringarna kommer på tal. Förändringarna på land, i vår livsmiljö, är lättare att både se och kanske förstå. Men även livet under ytan påverkas.

  • Östersjön står inför flera utmaningar. Klimatförändringar, övergödning, utsläpp av miljögifter, överfiske, sjöfart och exploatering och habitatförlust är några exempel som påverkar havets ekosystem. I utställningen på Baltic Sea Science Center har vi särskilt valt att lyfta miljögifterna, fisket och övergödningen.