Bergsmansgården

Bergsmansgården visar hur en välbärgad familj bodde på 1730-talet. Bergsmännen hade rätt att bryta metaller som järn och koppar och med arbetskraftsinvandring kom ny teknik och nya influenser till Sverige.

  • Fakta
    Ursprung:

    Huvudbyggnad från Laxbrogård i Kopparberg, bodar från Yrstatorp och Greksåsar samt Vassland i Västmanland

    Byggår:

    Huvudbyggnad troligen vid mitten av 1600-talet, bodar uppförda under 1700-talet

    Uppförda på Skansen:

    18951943

    Byggnadsskick:

    Huvudbyggnaden är en knuttimrad byggnad med torvtak och skorstenar av gjutjärn

  • Utvinning och produktion av järn har varit viktigt för svenskarna sedan 1300-talet. I Bergslagen, i västra Mellansverige, fanns det gott om järn och här levde och verkade välbärgade bergsmän. Bergsmännen hade en särställning i samhället. Genom så kallade privilegiebrev hade de rätt att bryta malm i den gruva som man ägde själv eller tillsammans med andra.

    Malmen, som kunde vara järn eller koppar, transporterades till en hytta där den hettades upp i masugnen. Arbetet skedde säsongsvis, under sommaren bröts malmen och under hösten och våren arbetade man i hyttan. Transport av malm och järn skedde vintertid. Förutom arbete med malmen skulle jordbruket hinnas med.

    I Laxbrogården, huvudbyggnaden, bodde på 1730-talet Brita Michelsdotter och hennes man Johan Knistedt. Brita hade ärvt gården efter sina föräldrar Maria van Gent och Michael Hinderson. Modern tillhörde en framgångsrik köpmannasläkt med rötter i Nederländerna. Äktenskapen var vid denna tid ofta strategiska där kapital och kunskap förenades.

  • Upplev på plats!

    Kliv in för att höra berättelser om järnets betydelse för Sveriges utveckling och se hur en välbärgad bergsmansfamilj bodde på 1730-talet. I Motjärnsgruvan på Skansen kan du se hur ett dagbrott för järn- eller kopparmalm såg ut på 1700-talet, här kan du läsa mer om bergsmän och järnhantering.

  • Interiör från Laxbrostugan på Skansen. Målning av A. Bergström, ca 1898.

    Interiör från Laxbrostugan på Skansen, målning av A. Bergström. Salen benämns storstugan eller tingssalen i boken "Bilder från Skansen" som utgavs 1898.

  • Bergsmännens hus

    Bergsmännens hus var mer påkostade än böndernas, de kunde likna herrgårdar och var ofta rödmålade. Först på 1800-talet målade allt fler bönder sina hus röda. De påkostade husen hade skorstenar gjorda av järn vilket var en slags statusmarkör som signalerade att det här bodde det en familj som hade det bättre ställt, och som hade bergsprivilegium.

    Invändigt dekorerades husen med målningar och dyrbara möbler. Gårdens finaste rum, helgdagsstugan, är taket målat med exotiska väster och djur – här syns en stork med en groda i munnen samt avbildade tulpaner, som var en exklusiv växt. I huset finns ett Stjärnsundsur från början av 1700-talet, en klocka som tillverkats efter uppfinnaren Christoffer Polhems konstruktion. I huset finns också Skansens äldsta möbel. 

    Till huset hör också ett separat kök, vilket visade på välstånd. Det har husgeråd av olika material: de enklaste tallrikarna gjordes av trä men det finns även fat av tenn och kastruller av koppar, silverskedar samt importerade fajansfat.

    Om flytten till Skansen

    Laxbrogården, Bergsmansgårdens huvudbyggnad, hade under årens lopp fungerat som gästgiveri, tingslokal och handelsbod innan den år 1895 skänktes till Skansen. Samma år flyttades byggnaden och uppfördes på sin nuvarande plats. Vid återuppförandet ersattes trasiga delar av timret och flera fönster rekonstruerades med ett fönster i originalskick som modell.

    Eftersom en bergsmansgård ursprungligen bestod av ett flertal byggnader så har tre bodar flyttats till Skansen för att gestalta en mer komplett gård. 1926 flyttades Yrstatorpsboden med sin svalgång (en gång som sticker ut från byggnaden). En sådan loftbod användes till förvaring på bottenvåningen och på övervåningen fanns sovrum. Till Bergsmansgården på Skansen hör även en loftbod från Greksåsars hyttby och en bod från Vassland.

    Fördjupning om byggnadsskick

    Huvudbyggnaden Laxbrogården som kommer från Kopparberg/Ljusnarsberg är en rödmålad timmerbyggnad med torvtak, vilket var vanligt för Bergslagen. 1767 kom ett påbud från staten att man skulle spara på ved och i stället gjordes taken av torv. Byggnaden har skorstenar av gjutjärn vilket var utmärkande för bergsmännens hus. Inredningen visar tiden kring 1730-talet och taket i helgdagsstugan är rikt dekorerat.

  • Tillgänglighet

    Tillgängligheten är begränsad av trappsteg och höga trösklar. 

Bergsmansgården i vinterskrud. Foto: Marie Andersson

Grekåsarloftet och Yrstatorpsboden

Bergsmansgårdens trädgård

Dag Tid
30 april 2025 11.00-17.00
1 maj 2025 11.00-17.00
2 maj 2025 11.00-17.00
3 maj 2025 11.00-17.00
4 maj 2025 11.00-17.00
5 maj 2025 11.00-17.00
6 maj 2025 11.00-17.00
7 maj 2025 11.00-17.00
8 maj 2025 11.00-17.00
9 maj 2025 11.00-17.00
10 maj 2025 11.00-17.00
11 maj 2025 11.00-17.00
12 maj 2025 11.00-17.00
13 maj 2025 11.00-17.00
14 maj 2025 11.00-17.00
15 maj 2025 11.00-17.00
16 maj 2025 11.00-17.00
17 maj 2025 11.00-17.00
18 maj 2025 11.00-17.00
19 maj 2025 11.00-17.00
20 maj 2025 11.00-17.00
21 maj 2025 11.00-17.00
22 maj 2025 11.00-17.00
23 maj 2025 11.00-17.00
24 maj 2025 11.00-17.00
25 maj 2025 11.00-17.00
26 maj 2025 11.00-17.00
27 maj 2025 11.00-17.00
28 maj 2025 11.00-17.00
29 maj 2025 11.00-17.00
30 maj 2025 11.00-17.00
31 maj 2025 11.00-17.00
1 juni 2025 11.00-17.00
2 juni 2025 11.00-17.00
3 juni 2025 11.00-17.00
4 juni 2025 11.00-17.00
5 juni 2025 11.00-17.00
6 juni 2025 11.00-17.00
7 juni 2025 11.00-17.00
8 juni 2025 11.00-17.00
9 juni 2025 11.00-17.00
10 juni 2025 11.00-17.00
11 juni 2025 11.00-17.00
12 juni 2025 11.00-17.00
13 juni 2025 11.00-17.00
14 juni 2025 11.00-17.00
15 juni 2025 11.00-17.00
Visa mer

Hitta till Bergsmansgården