Artbevarande

En miljon djur- och växtarter hotas idag av utrotning globalt och bara i Sverige är nästan fem procent av våra djur- och växtarter hotade, det innebär att minst tvåtusen riskerar att försvinna. Djurparker har historiskt bidragit till artbevarande både nationellt och globalt och de är en pusselbit, av många, i arbetet med att bidra till den biologiska mångfalden.

Samarbete nyckel i artbevarande

Skansen är medlem i IUCN (The International Union for Conservation of Nature), EAZA (European Association of Zoos and Aquaria), WAZA (World Association of Zoos and Aquariums) och SDF (Svenska Djurparksföreningen) – organisationer som alla arbetar med bevarandeprojekt och samarbeten för att främja den biologiska mångfalden.

Artbevarande på Skansen

Flera av Skansens djur ingår eller har ingått i olika former av bevarandeprojekt. Här kan du läsa mer om vårt arbete:

Fjällräv – fältarbete och samordning

Den fridlysta fjällräven är ett av Sveriges mest hotade däggdjur och den är i stort behov av stöd från oss människor för att överleva på sikt i Skandinavien. Skansen har sedan 2022 varit engagerat i Svenska Fjällrävsprojektet (Stockholms universitet) där vi bidrar med pengar men också med personal som samordnar och  deltar i fältarbetet som omfattar märkning och vägning av valpar och kartläggning av lyor.

Berguv – för ökad överlevnad under första levnadsåret

Skansen bidrar med pengar och kunskap till projekt för artbevarande av berguv i samarbete med Lunds universitet. Med hjälp av radiosändare ska forskare undersöka vilka faktorer påverkar dödligheten hos berguvsungar under första levnadsåren och hur man kan minska den.

Under senare år har Skansen har bidragit med över 30 berguvar som fötts upp i djurparken och sedan satts ut i Stockholms skärgård i samarbete med Skärgårdsstiftelsen.

Visent – räddad från utrotning

På 1920-talet utrotades den sista vilda visenten men tack vare ett antal djur i djurparker, bland annat på Skansen, kunde arten räddas i sista stund. Utan bevarandeprojekt och djurparker skulle de ha varit helt utrotade. Redan 1929 släpptes de första visenterna ut i Polen. Sedan dess har Skansen bidragit med visenter till olika återintroduktionsprojekt. Arbetet med visenterna fortgår och planer finns att skicka visenter till återintroduktionsprojekt, nu i Ryssland.

Utter – reintroduktionsprojekt i Nederländerna

År 1988 förklarades uttern som helt försvunnen i Nederländerna och ett flertal organisationer har sedan dess arbetat för att uttern som art ska återinföras. I juli 2003 släpptes de första uttrarna ut i Weerribben som är beläget i de mellersta delarna av landet och sedan dess har ett 40-tal uttrar släppts ut, däribland en hane född på Skansen.

Svalparakit – reservpopulationer i djurparker säkrar överlevnad när alla vilda habitat förstörs

Svalparakiten beräknas vara helt utdöd i det vilda inom 10 år på grund en pågående förstörelse av artens naturliga habitat. Skansen bidrar med de ungar som föds här till andra djurparker som håller på att starta reservpopulation för att bevara arten från utrotning. Det är ett exempel på hur djurparkernas djurpopulationer fungerar som reservpopulation och kan spela en viktig roll, och på samma vis har andra arter kunnat räddats.

EAZA Ex-situ programmes (EEPs)

Inom den europiska djurparksorganisationen deltar Skansen i EAZA Ex-situ programmes så kallade EEPs (tidigare European Endangered Species Programme), som innefattar arter klassificerade som hotade av IUCN. Syftet är att hålla den genetiska mångfalden så hög som möjligt i djurparken, undvika inavel och utveckla hållbara friska djurpopulationer som kan stärka den genetiska variationen i vilda populationer. Detta långsiktiga arbete hos djurparker har medfört att ett 50-tal däggdjur och fåglar har bevarats med hjälp av återutsättningar i naturen.

Varje EEP har en samordnare med särskild kunskap om den berörda arten och som även bistås av en artkommitté. Genom arbete med stamböcker, demografiska och genetiska analyser samt planer för den framtida skötseln av arten, ges rekommendationer om avel eller flyttning av djur mellan djurparker.

Skansen håller EEP-arterna järv, utter, visent, guereza och europeisk kärrsköldpadda.

European Studbook (ESB)

ESB (European Studbook) är en stambok som finns för de arter som inte kräver en så intensiv avelsplanering som EEP, men som man ändå vill behålla möjligheten att i framtiden starta ett EEP för. En stamboksförare sammanställer vilka djurparker som håller en viss art, samlar in befintliga data och registrerar djurindividerna i en stambok. Stamboksregistreringen kan ses som ett förarbete till framtida EEP-program och som en löpande inventering av det existerande djurbeståndet.

Exempel på stamboksarter hos Skansen är brunbjörn, gråsäl, lodjur och tidigare varg.

Svenska lantraser – genbanker för bevarande

På Skansen finns även utrotningshotade svenska lantraser. De svenska lantraserna har minskat i antal och arbetet med att bevara dem får ett allt större fokus eftersom raserna är en viktig genresurs och en del av vår kulturhistoria. Flertalet av Skansens lantrasdjur ingår i nationella bevarandeprojekt. Utrotningshotade lantraser på Skansen innefattar till exempel fjällnära ko, jämtget, skånegås, svensk gul anka, ölandsk dvärghöna och linderödssvin.

Rehabilitering och utsättning

Skansens har även en godkänd och pågående verksamhet för att rehabilitera rödlistade djurarter från naturen för att återutsätta. Vår ambition är även att där det är möjligt, bidra med djurindivider till re-introduktionsprojekt.

Utbildning och engagemang för artbevarande

Skansen pedagogiska verksamhet är också en mycket viktig del av vårt arbete med att öka medvetenheten och engagemanget för biologisk mångfald och vikten av att bevara arter. Totalt besöks svenska djurparker varje år av över åtta miljoner människor som får en större förståelse för och ökad kunskap om djur, natur och vikten av biologisk mångfald. Cirka 90 000 skolbarn och studenter deltar också i djurparkernas pedagogiska program om bland annat djur, natur och hållbar utveckling.